Få kvinnliga jurister blir chefer eller delägare

Kvinnor behöver stöttas för att nå ledande positioner. Men kanske behöver också systemet ändras så att det går lättare att förena familjeliv och karriär.
Det blev ett par av slutsatserna när ungefär 30 av landets ledande kvinnliga jurister samlades för att diskutera hur andelen kvinnor i ledande ställning i rättsväsendet kan förbättras. Mötet utmynnade i ett nätverk, Hilda, som ska arbeta för att stödja kvinnor i rättsväsendet och advokatkåren.

Kvinnorna hade bjudits in av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som reagerat på att alltför många kvinnliga advokater hoppar av och byter yrkesbana mitt i karriären. Trots att ungefär hälften av de biträdande juristerna är kvinnor är det inte många som går vidare hela vägen till delägarskap i byrån. Meningarna vid mötet var delade om det handlar om kvinnornas egna val, eller om de väljs bort av sina chefer.

Bara 10 domstolschefer är kvinnor
Inom domstolarna är situationen likartad med få kvinnor på de högsta positionerna. Bara tio av landets domstolschefer är kvinnor. Hovrättspresidenten Gunnel Wennberg berättade att dessa tio redan har ett nätverk, Ida, som arbetar för att få fler kvinnor att söka chefstjänster.

Vice riksåklagare Catharina Bergquist Levin redovisade läget inom åklagarväsendet. Där finns det ganska många kvinnliga chefer, men flest på tjänsterna som biträdande chef. I de arbetsmiljöenkäter som gjorts uppger kvinnor att de väljer att avstå från chefstjänster för att de ser dem som svåra att förena med familjeliv.

Inom polisen är det svårt för kvinnor att komma fram och svårt att få till stånd förändringar, berättade länspolismästaren Carin Götblad, som själv drivit på för att ändra på det. Det har blivit bättre, sa hon, genom att det kommit in fler duktiga kvinnor på operativa befattningar, men också genom att män fått traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter.

Problem för arbetsgivarna
Inbjuden till mötet var också Gunilla Ahrén, VD för Ruter Dam, som arbetar med chefsutveckling och mentorsprogram för kvinnor. Hon gav tips och råd om hur man kan arbeta med mentorer för att stödja kvinnor i karriären. Men hon betonade också att de kvinnor som ska ge sig in i leken måste tåla den. Det blir ofta tuffa tag för personer på ledande positioner. Klarar man inte det ska man inte vara chef, sa hon.

Om det nu är så svårt att förena familjeliv med en ledande position i rättssystemet och advokatväsendet, finns det då inte en risk för att även män kommer att avstå från det i framtiden? Jo, svarade de församlade kvinnorna. Några sa sig redan ha märkt sådana tendenser, med unga män som tar pappaledigt och går tidigt för att hämta på dagis. Det är ett problem för arbetsgivarna, menade vissa av deltagarna.

Men andra såg det som en framgång. På lång sikt innebär det att det inte längre är mer besvärligt för arbetsgivare att anställa kvinnor än män. Ytterst handlar det också om vilket arbetsklimat och vilket samhälle vi vill ha, framhöll en av deltagarna.

Både inom domstolarna och Åklagarmyndigheten pågår det arbete i olika former för att lyfta fram kvinnor, ett mål som också är tydligt formulerat från regeringen. Inom den offentliga sektorn finns också större möjligheter att anpassa arbetet efter familjelivet med föräldraledighet, flextid och deltidsarbete. Det har lett till att många av de kvinnliga advokater och biträdande jurister som hoppar av söker sig dit.

Advokater och advokatbyråer verkar under andra förutsättningar än de offentliga myndigheterna, konstaterade flera av deltagarna. Det är hård konkurrens mellan byråer, och eftersom alla advokater inte kan erbjudas delägarskap blir det också konkurrens inom byråerna. Men, som en deltagare påpekade, villkoren är desamma för många andra konsultverksamheter. Varför lyckas de då behålla kvinnorna, och varför är det mindre vanligt där att småbarnsmammor och gravida blir uppsagda än i advokatvärlden?

Cirkulera bland yrkesgrupperna
Problemen ser alltså delvis olika ut mellan de olika yrkesgrupperna. Mötet enades därför om att parallellt med det gemensamma nätverksarbetet påverka de egna organisationerna. Samtidigt var det många som önskade sig en ökad cirkulation mellan yrkesgrupperna. Både den enskilda personen och organisationerna har mycket att vinna på att man kan gå till exempel från domarbanan till åklagarväsendet eller från en myndighet till advokatyrket, tyckte flera talare.

ULRIKA BRANDBERG

Publicerad i nr 2, 2006
Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 3/2014, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Mats Cato
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post