Svenska miljöbalken inspirerar japanska advokater

– Vi skulle vilja ha en miljölagstiftning i Japan som liknar den svenska miljöbalken, säger advokat Junya Asakura. Han ledde arbetet med att översätta den svenska miljöbalken till japanska under sin tid som ordförande för Kommittén för förorenings- och miljöskyddsfrågor inom Kanto Federation of Bar Associations. Det är en sammanslutning av 13 advokatsamfund i Tokyo och kringliggande län.

Junya Asakura växte upp i centrala Tokyo men fick vid tolv års ålder tillfälle att klättra i bergen. Upplevelsen gjorde ett så stort intryck att han blev en hängiven bergsklättrare och har rest till många olika länder för att bestiga berg. Det blev också utgångspunkten för hans starka miljöengagemang som advokat hemma i Japan.

Miljöbalken ett argument i japansk rättegång

Rapporten om den svenska miljöbalken har gjorts tillgänglig för andra advokater och en intresserad allmänhet.

Junya Asakura skickade rapporten till en advokatkollega som arbetar på ett fall där fiskare fått sina fiskevatten skadade när en damm öppnades för att släppa ut slam som ansamlats bakom dammluckorna. Det är besvärligt och dyrt att bevisa skadorna.

– Efter att ha läst i miljöbalken om verksamhetsutövarens skyldighet att bevisa att han inte har brutit mot lagen ändrade han sin strategi. Med hänvisning till det svenska exemplet riktar han nu skarpare krav gentemot verksamhetsutövaren att bevisa att denne inte åsamkat några skador på fisket, berättar Junya Asakura.

Det finns en tradition hos japanska tillsynsmyndigheter att i viss mån ta till sig synpunkter och förslag från de olika advokatsamfunden. Genom gemensamma och frivilliga aktiviteter i form av utredningar, seminarier och utarbetandet av förslag kan advokater ibland påverka lagstiftningens utformning. Det var utifrån detta som översättningsprojektet kom till.

– Den svenska miljöbalken är ett verktyg i det arbetet. Vi kan visa att det ute i världen finns rättssystem som grundar sig på andra värderingar än dem som dominerar det japanska rättssystemet, förklarar Asakura.

Tillsammans med Kommittén för förorenings- och miljöskyddsfrågor besökte Junya Asakura Sverige för första gången 1995 för att studera avfallsfrågor. Då hörde de att det i Sverige fanns planer på att utforma en miljöbalk. År 1999 besökte de Norge och Danmark och hörde än en gång talas om den svenska miljöbalken. Så småningon fick en av dem tag på en engelsk översättning gjord av det svenska Miljödepartementet.

– Då bestämde vi oss för att finansiera en översättning. I kommittén där vi är cirka tjugo medlemmar har vi med hjälp av språkspecialister arbetat inte bara mot engelskan utan även direkt mot det svenska originalet, berättar Asakura.

Vad är det då som är så speciellt med den svenska miljöbalken?

– Den är rationellt uppbyggd. Syftet är bra och tydligt uttryckt. Sedan talar den genom hänsynsreglerna i kapitel 2 mycket tydligt om vad som behöver göras för att syftet ska uppnås. Jag tycker också att systemet är lätttillgängligt för vanliga människor utifrån det dagliga livet, framhäver Junya Asakura samtidigt som han har en del funderingar om hur det egentligen fungerar i praktiken.

Förvånad över hänsyn till försvaret

När Asakura besökte Sverige 1995 höll han på med förberedelser för en rättegång mot ett vägbygge som hotade övervintringsplatsen för en skyddad art av vilda gäss. Han frågade en miljögrupp i Sverige om den typen av rättegång förekom i Sverige. De svarade att man i Sverige brukar lösa konflikterna på ett tidigare stadium och att rättegångar för att stoppa vägbyggen är ovanliga.

– Men när jag kom tillbaka 2004 pågick en rättegång i Umeå mot ett järnvägsbygge som hotar ett naturskyddsområde som är rastplats för vilda fåglar, bland annat gäss. Och det var efter att miljöbalken införts.

Junya Asakura känner också tveksamhet inför de många hänvisningar till försvarsmakten som finns i miljöbalken.

– Jag blev mycket förvånad. Det får mig att undra om speciella undantag för försvaret finns även i annan svensk lagstifting. I japansk lagstifning har jag aldrig sett något liknande någonstans, påpekar Asakura som också är engagagerad i frågor som rör den så kallade ”fredsgrundlagen” där artikel 9 förbjuder Japan att med militär makt lösa internationella konflikter. Just nu pågår en debatt om att revidera grundlagen så att Japans självförsvarsstyrkor ska kunna bli en regelrätt armé. Då måste artikel 9 skrivas om vilket många motsätter sig.

Miljöutbildning för framtida generationer

Under våren 2007 kommer Junya Asakura besöka Sverige igen tillsammans med Kommittén för förorenings- och miljöskyddsfrågor. Denna gång för att lära sig mer om miljöutbildning.

– Vi har på så många olika sätt försökt påverka rättssystemet för att få till ett bättre miljöskydd i Japan men ansträngningarna har inte lett till så stora resultat. Därför menar vi att det är viktigt att ge nästa generation, de som är barn nu, goda kunskaper och en motivation att värna om naturen, innan de blir beslutsfattare i framtiden. Miljöutbildningen i Japan har inte heller kommit så långt. Det är inte advokaters egentliga uppgift, men vi ägnar oss åt detta frivilligt för att bidra till att skapa ett samhälle där det till skillnad från idag inte är nödvändigt med rättegångar för att skydda naturen. Ett samhälle där man tar hänsyn till miljön redan i planeringen.

Vilka intryck har Junya Asakura fått av Sverige under sina besök i landet?

– När vi besökte Sverige 1995 hörde jag att man beslutat avveckla alla kärnkraftverk till 2010 och tyckte det var fantastiskt. Men vid återbesöket 2004 hade man bara stängt ett. Svenskarna ställer upp tydliga mål, som till exempel de 16 miljömålen, och planerar rationellt för hur målen ska uppnås, men är samtidigt realister.

Lena Lindahl