Forskning och advokatverksamhet korsbefruktar varandra

I april la advokat Carl Svernlöv fram sin doktorsavhandling i bolagsrätt vid Stockholms universitet. Sju års slit har gett utdelning. Belöningen är fördjupade kunskaper som kommer till nytta i advokatverksamheten.

Advokat Carl Svernlöv tar emot i Baker McKenzies luftiga och moderna reception i centrala Stockholm. Här har han sitt yrkesliv. Som delägare i en affärsjuridisk byrå kan det innebära ganska många timmar. Hemma finns hustru och fyra barn. Utöver detta har Carl Svernlöv alltså doktorerat.

Viktigt med passion

I slutet av april disputerade Carl Svernlöv på avhandlingen ”Ansvarsfrihet. Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt”. Avhandlingsarbetet har tagit sju år.

– Man får räkna med att det tar den tiden om man ska arbeta heltid samtidigt. I rollen som praktiskt verksam advokat kommer ju alltid klienterna först. Man måste ha en brinnande passion för att klara av det, säger Carl Svernlöv.

Carl Svernlövs forskning har i stor utsträckning klarats av under semestrar, kvällar och helger. Cafeterian i en amerikansk ishall där hans son gått på hockeyskola de senaste somrarna har fungerat som skrivarstuga.

– Jag blev tidigt intresserad av det akademiska. Forskningen är en slags hobby, säger Svernlöv, som redan under 1990-talet skrev en licentiatavhandling i bolagsrätt.

Advokat Svante Johansson, tidigare forskare vid Stockholms universitet och känd profil inom bolagsrätten, har handlett honom genom båda avhandlingarna. Det har varit värdefullt att ha en handledare som, liksom Carl Svernlöv själv, har kunskaper om båda världarna, akademin och advokatverksamheten.

– Det är spännande att kombinera de båda. Klientarbetet ger problem och frågeställningar som man har glädje av i forskningen, menar Svernlöv.

Misstag tystas ner

Carl Svernlöv arbetar dagligen med bolagsstyrning och andra bolagsrättsliga frågor. I sin avhandling studerar han innebörden av det obligatoriska beslutet om ansvarsfrihet vid bolagsstämmor. Ansvarsfriheten fyller flera funktioner, inte minst att ge bolagsledningen arbetsro genom att vd och styrelse slipper oroa sig för skadeståndsanspråk. Men Svernlöv har funnit att det finns gott om undantag från reglerna om ansvarsfrihet.

– Det finns förmodligen större möjligheter att bryta igenom ansvarsfriheten än vad många tror, inte minst i halvstora företag och familjeföretag, säger Carl Svernlöv.

Det finns få rättsfall att studera på området. Fel och misstag tystas gärna ner och leder sällan till rättssak. Bolagen vill helst inte tvätta sin byk offentligt, kommenterar Carl Svernlöv.

– Men det blir mer och mer fokus på dessa frågor, och jag tror att vi kommer att få se fler skadeståndsmål mot styrelseledamöter och verkställande direktörer.

Intresset blir också allt större för hur företagen styrs. I USA debatteras ”corporate governance” friskt, och går dessutom konjunkturen ner blir frågorna än mer aktuella, menar Carl Svernlöv.

Att advokater forskar i juridik är inte helt vanligt. Banden mellan advokatvärlden och universiteten är ganska svaga. Undantag finns, advokater som undervisar juriststudenter till exempel. Juridicum vid Stockholms universitet samarbetar dessutom med ett antal stora advokatbyråer inom ramen för Stockholm Centre for Commercial Law.

Forskning – en investering

Men forskningen tillför byrån viktig kunskap, anser Carl Svernlöv. Även om ansvarsfrihetsinstitutet kan tyckas som ett smalt ämne har forskningen gett honom djupa kunskaper på ett mycket större område, kunskaper som också kommer klienterna till del säger han.

Kanske borde byråerna erbjuda unga jurister och advokater deltid för att forska vid sidan av arbetet, funderar Svernlöv. Delägarna borde också uppmuntra unga jurister att skriva artiklar och på andra sätt bidra till kunskapen inom det egna fältet.

– Problemet är att vi alltid har lönsamhetskravet över oss. Men man måste ta ett helhetsperspektiv och se att forskning är en investering på samma sätt som IT, ”knowledge management” eller marknadsföring.

Carl Svernlöv skulle vilja se en ökad rörlighet inom juristkåren, mellan olika roller i rättsväsendet och universitetet. I Sverige blir jurister fortfarande i stor utsträckning domare, advokater eller forskare för hela livet.

– I USA är det mycket större rörlighet mellan skråna, och juristerna går in och ut i akademin. Det tror jag är nyttigt för samhället, för näringslivet och för rättssäkerheten. Man får en korsbefruktning mellan områdena, säger han.

Fakta/Ansvarsfrihet
Frågan om bolagsstämman beviljar ansvarsfrihet till styrelse och vd är obligatorisk i Sverige sedan 1895 års aktiebolagslag.

Reglerna finns nu i 7 och 29 kap. ABL.

Ansvarsfrihet beviljas om en majoritet av stämman röstar för det, om inte minst tio procent av aktieägarna röstar emot. Om bolagsledningen nekas ansvarsfrihet kan skadeståndstalan väckas inom ett år från att årsredovisningen lagts fram.

Carl Svernlöv visar i sin avhandling att det finns flera undantag, som gör det möjligt att bryta igenom ansvarsfriheten och trots stämmobeslutet väcka talan mot bolagsledningen. Det gäller framför allt om ledningen lämnat felaktig eller ofullständig information till stämman, om det begåtts något brott och efter en konkurs.

Ett syfte med regeln om ansvarsfrihet är att bolagsledningen ska tvingas lämna fullständig information om verksamheten. Men informationskravet kan vara svårt att leva upp till. Svernlöv visar i avhandlingen att kravet på detaljnivån är så högt att de allmänna upplysningarna i årsredovisningarna ofta inte uppfyller det.

– Många utländska aktieägare, inte minst amerikanska företag, är skeptiska eller rent negativa till det svenska ansvarsfrihetsinstitutet, säger Svernlöv.

– I och med att det blir fler och fler utländska aktieägare i svenska företag tror jag att det kommer att uppstå situationer när mer än tio procent av stämman röstar nej till ansvarsfrihet av principiella skäl.

Regler om ansvarsfrihet finns också i de övriga nordiska länderna och i Tyskland.

Läs mer: Carl Svernlöv: Ansvarsfrihet. Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsrätt, Norstedt juridik 2007.

Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 3/2014, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Mats Cato
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post