Hatbrotten i statistiken
Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar varje år statistik över antalet anmälda hatbrott i Sverige.
Eftersom hatbrott inte är en egen kategori i brottsbalken, och inte har någon egen brottskod i polisens system, bygger statistiken delvis på sökningar i fritextfältet i polisens anmälningssystem. Brå söker då efter vissa, vanligt förekommande ord, i samtliga anmälningar av ett antal vanliga brott. Till dessa siffror adderas antalet anmälningar för hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Utredaren går slutligen igenom samtliga anmälningar som av polisen markerats som möjliga hatbrott, och lägger till dem som bedöms som hatbrott.
Under 2010 identifierade Brå hatbrottsmotiv i knappt 5 140 brottsanmälningar. Siffran innebär en minskning med ungefär 660 anmälningar sedan 2009.
Vanligast är det med främlingsfientliga eller rasistiska motiv när ett hatbrott begås. Strukturen på anmälningarna är i stort sett densamma som året innan.
Hatbrott 2010
5 140 hatbrott anmäldes.
3 800 av dessa, 74 procent, hade främlingsfientliga/rasistiska motiv.
770, 15 procent, hade homo-, bi- och heterofobiska motiv, en minskning jämfört med året innan.
550, 11 procent, hade antireligiösa motiv. Därav var ungefär hälften islamofobiska, en ökning sedan 2009.
31 hade transfobiska motiv.
1 650 personer var under 2010 misstänkta för hatbrott.
78 procent av de misstänkta gärningspersonerna var män.
Personuppklaringen i hatbrott (anmälningar som leder till att någon lagförs) var 8 procent.
Ulrika Brandberg och Tom Knutson