Om Advokatsamfundet och framtiden

I dag, mer än tio år senare, överstiger antalet advokater 5 000 och antalet biträdande jurister närmar sig 2 000. Sedan fyra år tillbaka är en majoritet av de biträdande juristerna kvinnor. Andelen kvinnliga advokater uppgår i dag till 23 procent, mot 18 procent för tio år sedan.

2000 omsatte den juridiska tjänstemarknaden i Sverige 10,965 miljarder kronor, varav 7,683 miljarder avsåg advokatverksamhet. Återstoden avsåg i huvudsak verksamhet vid patentbyråer och juridiska byråer. Kostnaden för rättsliga biträden ingick med 800 miljoner och ersättningar från rättsskyddet med 404 miljoner kronor. Vid denna tidpunkt uppgick timkostnadsnormen till 860 kronor exklusive moms.

Motsvarande siffror för 2010 finns ännu inte tillgängliga när det gäller total omsättning. 2009 var den dock 18,071 miljarder, varav 14,294 miljarder avsåg advokatverksamhet. Under 2010 kan omsättningen förmodas ha stigit med minst en miljard, troligen något mer. Kostnaden för rättsliga biträden hade dock 2010 ökat till 1,7 miljarder, trots att timkostnadsnormen endast ökat från 860 kronor till 1 134 kronor exklusive moms. Ersättningar som utgick med stöd av rättsskyddet motsvarade 571 miljoner kronor.

Tillväxten inom advokatbranschen har således ökat markant. Detsamma gäller andelen kvinnor i yrket. Detta är mycket glädjande.

Av detta skulle man kunna tro att tillväxten är god över hela fältet och att den fördelar sig relativt jämnt mellan affärs- och humanjuridiken. Så är dock inte fallet. Tillväxten är sedan många år mycket begränsad inom humanjuridiken. På många orter i Sverige saknas advokater med humanjuridisk inriktning. Detta har nu uppmärksammats även av domstolarna, som har svårt att finna advokater att förordna.

Det finns fler orsaker till detta. Attraktionskraften för att arbeta inom humanjuridiken är låg, främst i ljuset av den dåliga lönsamheten. Den beror i första hand på den utomordentligt låga timkostnadsnormen. Nödvändiga nedläggningar och sammanslagningar av tingsrätter och förvaltningsrätter påverkar givetvis också etableringsviljan på den ort som blir av med sin domstol. Till detta kommer att flera rättsområden i det närmaste försvunnit. Men, vad värre är är att, konsekvensen av detta är försämrad ”access to justice”.

Den låga tillväxten inom humanjuridiken, i kombination med den alltmer urholkade rättshjälpen, drabbar nämligen i första hand den enskilde. Den drabbar låg- och medelinkomsttagare och kvinnor i särskilt hög grad. Den drabbar de sämst ställda i samhället, dem som är i särskilt behov av rättsligt biträde.

När det gäller allmänpraktiserande advokater ute i landet synes de glädjande nog i många fall bedriva en sund, jämn och relativt sett lönsam verksamhet. Inom affärsjuridiken är tillväxten som störst i storstadsområdena, även om lönsamheten de senare åren inte synes motsvara de goda åren före den ekonomiska krisen.

Vad kan man då vänta sig av framtiden? Jag är övertygad om att konkurrensen kommer att öka inom alla områden. Juridiken blir alltmer komplicerad, inte minst till följd av internationaliseringen i allmänhet och inträdet i EU i synnerhet. Men också det mångkulturella samhället och teknikutvecklingen, med åtföljande krav på snabbhet, reser nya utmaningar. Behovet av skickliga och effektiva advokater kommer därför att fortsätta att öka.

Men advokaterna får passa sig så de inte blir utkonkurrerade av andra, om än inte lika skickliga, men billigare och mer aggressiva aktörer på den juridiska tjänstemarknaden. Detta gäller särskilt inom humanjuridiken. När det gäller familjerätten har andra, ofta mindre professionella aktörer, vunnit terräng på bekostnad av advokaterna. Det gagnar inte klienterna och det riskerar på sikt att leda till mer utdragna konflikter, med åtföljande kostnader för parterna och samhället.

Utländska affärsjuridiska advokatbyråer verkar i ökad utsträckning också på den svenska marknaden. Inom affärsjuridiken är det vidare tydligt att bolagen åter bygger upp sina egna juristavdelningar och tar själva hand om den så kallade bulkjuridiken. Vid komplicerade processer, resurskrävande transaktioner, liksom inom högt specialiserade områden kommer, enligt min bedömning dock, behovet av advokater alltjämt att vara stort.

Advokater i Sverige saknar med undantag för offentliga försvare monopol på tillhandahållandet av juridiska tjänster. Advokatyrket skiljer sig dock från andra juridiska konsulter. Det är reglerat i lag, varigenom vi tillerkänts en skyddad titel. Vi är garanterade oberoende och självreglering. Det innebär ett ansvar som bygger på upprätthållandet av hög skicklighet och etik, till stöd för den goda rättsstaten.

Det är viktigt att vi ibland stannar upp och funderar över vad det betyder. Det hävdas ibland att advokater inte är märkvärdigare än någon annan konsult. Men det är ju alldeles fel. Det är precis det advokater är. Advokater intar en särställning i samhället. Vi har alla, oberoende av inriktning, för våra klienters räkning erhållit en rad privilegier, som ska garantera rättssäkerhet och grundläggande rättigheter. Det åligger Advokatsamfundet och envar av dess ledamöter att vårda dessa värden. De utgör själva grundvalen för varumärket Advokat. Därför har vi ett väl utvecklat och förankrat etiskt regelverk, ett obligatoriskt krav på godkänd advokatexamen och krav på årlig obligatorisk efterutbildning samt en effektiv tillsyn.

Låt oss gemensamt säkerställa att advokatyrket förblir attraktivt, så att vi också i konkurrensen med rättsväsendet och näringslivet förmår, att inte bara kortsiktigt attrahera, utan också på längre sikt behålla de bästa juristerna inom advokat­yrket. Utvecklingen är nämligen inte odelat positiv, trots en betydande tillväxt. Många, alltför många, unga duktiga jurister, såväl kvinnor som män, lämnar yrket till förmån för näringsliv och rättsväsende. Vi bör ställa oss frågan vad det beror på och vad vi kan göra för att ändra på den trenden. Vad är det för advokater vi vill ska forma den framtida yrkesrollen som advokat? Vilka värden ska vara vägledande?

För dagens unga jurister handlar mycket om ”balans i livet”. Det får förmodas betyda att befinna sig i ett tillstånd av balans mellan arbete och fritid, samt att kunna förena arbete med föräldraskap. Det går. Det kräver dock att vissa områden prioriteras och andra områden under perioder av livet försakas. Det förutsätter sålunda aktiva val. Dessa val måste göras utifrån vars och ens personliga förutsättningar och önskemål. Det är ett ansvar man har gentemot sig själv, sin familj och gentemot sin arbetsgivare. Det är inte alla förunnat att kunna göra frivilliga val. Men jag vågar påstå att majoriteten av välutbildade jurister har den möjligheten.

Man måste vara beredd att göra nödvändiga prioriteringar, som kan innebära att man måste avstå från styrketräningen, tjejmiddagen, bullbaket med barnen eller den dagliga hämtningen på dagis. Det kan handla om att inte vara en duktig flicka eller en perfekt jämställd man. Det kan handla om att acceptera lösningar som innebär att köpa tjänster som tvätt, städning och barnpassning. Utan de valen är det svårt att lyckas i en konkurrensutsatt miljö, som den vari advokatbyråerna verkar. Det kommer nämligen alltid att finnas tillräckligt många unga som är hungriga nog att vilja avstå från balans, till förmån för att göra en snabb karriär. Långsiktigt kan man fundera över den kapitalförstöring det innebär att låta en så stor andel av de unga biträdande juristerna och advokaterna lämna yrket för att bli bolagsjurister, åklagare eller domare. Det är en fråga om byråstrukturer och vinstdelningsprinciper, som är relevant också för frågan om balans i livet.

Vi står därför inför en rad utmaningar. Hur ska det generationsskifte som för närvarande pågår kunna lösas på bästa sätt? Hur ska vi lyckas få fler kvinnliga delägare på de stora byråerna? Hur ska humanjuridiken kunna återerövra den plats den en gång hade? Hur ska en liten jurisdiktion som Sverige hantera de mycket stora advokatbyråernas ökade intressekonflikter? Hur kan advokaterna gemensamt och med kraft möta de reella hot mot advokatrollen som lagstiftaren med jämna mellanrum initierar? Frågorna är många och angelägna. De kräver engagemang.

De kommande Advokatdagarna som äger rum i Stockholm den 13–14 oktober erbjuder ett tillfälle att möta kolleger från hela landet. Vi har lyckats skapa två dagar fyllda med ett trettiotal seminarier och debatter inom alla olika områden där advokater verkar. Vi är stolta över att kunna presentera de allra bästa föredragshållarna och specialisterna inom respektive områden. Till detta kommer många sociala aktiviteter. Ambitionen är att skapa ett årligen återkommande evenemang, som alla advokater och biträdande jurister ser fram emot att delta i.

Att advokater med olika inriktningar och från skilda orter behöver mötas har de finska och danska advokaterna insett. I Finland deltar cirka hälften av alla advokater på deras s.k. advokatdagar. I Danmark nästan lika många. Det är min förhoppning att också svenska advokater ska uppskatta en sådan samvaro och att vi nästa år kan få ett än större deltagande än i år. Jag är dock mycket stolt över att kunna konstatera att vi denna första gång lyckats attrahera nästan 500 advokater. Det bådar gott inför framtiden.

Anne Ramberg
anne.ramberg@advokatsamfundet.se