MR-dagarna: Klarar FN att granska medlemsländerna?

FN klarar inte av att granska mänskliga rättigheter anser initierade bedömare.

Klarar FN att granska mänskliga rättigheter? Det var frågan som diskuterades vid en av FN-förbundets paneldebatter. Linda Nordin Thorslund, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet, gjorde en genomgång av FN:s övervakningssystem för mänskliga rättigheter och drog själv slutsatsen att FN klarar sin uppgift.

Per Sjögren, chef för UD:s avdelning för folkrätt och mänskliga rättigheter, konstaterade att övervakningssystemen har nått en hög belastningsnivå och att det finns hundratals landrapporter och individuella klagomål som väntar på att bli behandlade av FN-organen. Han berättade också att diskussioner om högkommissariens och kommittéernas ställning pågår. Sverige är motståndare till att inskränka granskningsorganens oberoende, medan vissa länder vill knyta dem närmare till staterna.

Krister Thelin, domare och ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, skrädde inte orden när han svarade på frågan:

– Det fungerar inte!

Krister Thelin pekade utifrån sina egna erfarenheter från MR-kommitténs arbete på en strukturell brist i granskningen av konventionsländerna: Systemet kan inte skilja på stort och smått. Till exempel jämställs i kommitténs rapporter kritik mot den dåliga ventilationen på Kronobergshäktet i Stockholm med kritiken mot förhållandena i Kamerun, där 70 personer delar en cell på 10 kvadratmeter. Det går inte att fokusera de värsta staterna, för då skulle de känna sig utpekade, förklarade Thelin. Han önskade att kommittén skulle kunna lägga kraften där den bäst behövs. En önskvärd reform vore om vissa länder skulle granskas med längre intervaller efter sin första rapport, utifrån kommitténs bedömning. Ett problem är också de minskade resurserna, som gör att kommittén inte får det stöd den behöver. Krister Thelin menade att det finns en risk för att hela systemet imploderar.

Sara Philipson, barnrättsjurist på Plan Sverige, framhöll att barnkonventionen är den enda större människorättskonvention som saknar möjlighet till klagomål. Hon hoppades att förslaget om att införa klagomöjlighet och ett granskningsorgan skulle antas i december 2011.

Krister Thelin motsatte sig absolut att skapa möjlighet till individuella klagomål på brott mot barnkonventionen. Ett nytt granskningsorgan skulle innebära ännu mindre resurser för de existerande kommittéerna.

Ove Bring, professor i folkrätt, hävdade att granskningen är en politisk fråga som handlar om attityd från staternas sida – inte en strukturell fråga. I grunden handlar det om synen på universella mänskliga rättigheter i världen. Han underströk att Eleanor Roosevelt faktiskt lyckades uppnå en universell deklaration om de mänskliga rättigheterna, med innehåll från olika kulturkretsar. Reglerna om mänskliga rättigheter är universella, men kan också vara nationella – och då ska de respekteras om de går längre än de universella! Ove Bring sade att politiseringen av FN:s råd för mänskliga rättigheter innebär att det utnyttjas för fel syften – det har blivit en plattform mot mänskliga rättigheter i stället för en plattform för dem. Klarar FN granskningen? frågade Bring, och svarade:

– Ja, sådär. Men realistiskt är svaret: Nej, inte på ett effektivt sätt!

Ove Bring menade att det inte är FN:s granskningsarbete, utan medlemsstaterna, som behöver reformeras.

Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 3/2014, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Mats Cato
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post