MR-dagarna: Synen på migrationspolitiken har förändrats

Migrationen är en del av den svenska historien. Men synen på gränser, rörelsefrihet, flyktingar och andra migranter har förändrats.

Mikael Byström, fil. dr i historia vid Stockholms universitet, beskrev hur synen på migranter förändrades under 1900-talets första femtio år. Vid seklets början saknade Sverige en utlänningslagstiftning, den första kom 1927. Syftet med den var att skydda arbetstillfällen, men även rasargumentet att det svenska folket skulle bevaras homogent fanns med.

1937 kom en ny lagstiftning som kom att gälla under andra världskriget. I denna lagstiftning hade rasargumentet förts bort, den var däremot restriktiv till sin karaktär. Under kriget kom stora flyktinggrupper från Norge men även från Danmark att söka sig till Sverige och de fick stanna. Det är tydligt att något hände under kriget, enligt Byström, vars tes är vad han kallat den nordiska tanken.

– När nordiska bröder och systrar (norrmän, danskar och finländare i viss mån) hamnar i knipa tog Sverige emot dem eftersom man måste hjälpa sina nordiska bröder och systrar. Den tanken var ofta viktigare än flyktingens skyddsbehov.

Det var tanken om broderskap i första hand som gjorde att Sverige tog emot 30 000 norrmän och sedan 10 000 danskar, av vilka 7 000–8 000 var danska judar, under kort tid, enligt Byström som menade att just där visar sig den nordiska tanken tydlig eftersom man talade om vanliga danskar och danska judar. Det är den nordiska tanken som gjorde att också danska judar delvis kunde inkluderas i någon slags nordisk etnicitet.

Christina Johansson, fil. dr i etnicitet vid Malmö högskola, ställde frågan om den svenska självbilden, som skapats av samhällets elit: politiker, medier och forskare, stämmer med hur migrationspolitiken ser ut i realiteten. Är Sverige ett migrationspolitiskt föregångsland, en välfärdsstat med en generös och humanistisk flyktingpolitik som bejakar en mångkulturell invandrarpolitik, som värdesätter att människor har olika kulturell bakgrund?

Under den period hon har undersökt har hon sett en tankelogik som går ut på att invandringen måste begränsas för att Sverige ska kunna leva upp till sina integrationspolitiska ambitioner. Det finns en förändring som går ut på att migranterna mer och mer beskrivs som en belastning.

Enligt Johansson är du är välkommen om du anses vara integrerbar i samhället. Annars är du det inte. Om du tillhör en stor flyktinggrupp som kommer under en kort tid och från en kultur som anses vara avvikande från den svenska så är du inte välkommen. Detta sätt att resonera, att integrationspolitiken ska styra utformningen av invandringspolitiken, grundlades under arbetskraftsinvandringens era. Hennes studie visar att man har fortsatt att tänka så även när det gäller flyktingar. Det innebär att det inte är flyktingars skyddsbehov som står i centrum, utan om ifall flyktingar anses vara integrerbara i samhället.

– Min forskning visar att Sverige inte har lagt gamla önskemål om etnisk homogenitet bakom sig just på grund av att vissa etniska grupper pekas ut som svårintegrerade i samhället, sa hon och fortsatte:

– Det sker ett slags etnisk selektion i det Sverige som har en självbild av att vara ett generöst humanistiskt land som bejakar kulturell pluralism. På så sätt skulle man kunna säga att självbilden stämmer dåligt med den verklighet som vi kan se.

Anna Lundberg, jur. kand. och fil. dr i etnicitet vid Malmö högskola, beskrev fyra begrepp som karaktäriserar utvecklingen av svensk flyktingpolitik under senare år: europeisering, juridifiering, ansvarsfördelning/ansvarsförskjutning samt kriminalisering/sekurisering (alltså en alltmer säkerhetsorienterad politik).

Rebecca Stern, jur. dr och Senior researcher vid RWI, poängterade att det är väldigt tydligt att juridik egentligen inte är något annat än ”stelnad politik” på migrationsområdet.

– All juridik bygger någonstans på en politisk vilja och det blir väldigt tydligt här, sa hon och tillade:

– Det finns en stor del av lämplighetsbedömningar och inte alltid kanske lika mycket rättighetsperspektiv när man avgör vem som har rätt att få stanna.

Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 3/2014, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Mats Cato
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post