Rättshjälpslagen

"Flertalet vanliga inkomsttagare, för vilka en rättegång innebär avsevärda ekonomiska påfrestningar, är helt utestängda från rättshjälp. Det sagda innebär att den för ett rättssamhälle centrala principen om allas likhet inför lagen inte upprätthålls i full utsträckning."

Citatet skulle kunna komma från någon av de advokater som kritiserar dagens rättshjälpssystem. Men det gör det inte. I stället är de hämtade från propositionen 1972:4. Lagförslaget lade grunden för 1972 års rättshjälpslag, som drevs igenom av en socialdemokratisk regering. Enligt den kunde rättshjälp ges parallellt med rättsskydd. Inkomstgränsen för att få allmän rättshjälp var 7 basbelopp (i dag motsvarande 308 000 kr). Gränsen kunde höjas med hänsyn till försörjningsbörda.

När den nu gällande rättshjälpslagen klubbades igenom i november 1996 var målet att få enklare och mer överskådliga regler, men också att spara pengar.

Lagen röstades igenom av socialdemokraterna, som då var i regeringsställning, med stöd av moderaterna. Alla övriga partier var negativa till olika delar av reformen.

Reformen 1997 gjorde rättshjälpen subsidiär till rättsskyddet i försäkringar. Det innebär att den som har rättsskydd via sin försäkring alltid ska använda det i första hand.

Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissvar förslaget om att göra rättshjälpen subsidiär till rättsskyddet. Även försäkringsbranschen var negativ till förslaget.

Rättshjälpslagen och dess tillämpning har utvärderats två gånger av Domstolsverket, 2001 och 2008–2009. I båda utvärderingarna fann man att reformen i princip blivit som man av-
sett. I den senaste utvärderingen kom Domstolsverket dock med ett antal rekommendationer. Bland annat föreslogs en översyn av inkomstgränsen för rättshjälp och en översyn av möjligheten att få rättshjälp för förvaltningsrättsliga ärenden. Domstolsverket förordade också att man skulle införa en "ventil" i rättsskyddet, för lägen då rättsskyddet uttömts och ett ärende fått prövningstillstånd hos HD eller Regeringsrätten. Domstolarna skulle då få besluta om rättshjälp.

Rättshjälpslagen i korthet:

  • Den som har eller borde ha rättsskydd via en försäkring får inte rättshjälp.
  • Rättshjälp ska alltid inledas med rådgivning i minst en timme
  • Inkomstgränsen sänks först till 210 000 kr. 1999 höjs den till 260 000 kr. Sedan 2004 gäller mer generösa regler vid gränsöverskridande tvister.
  • Tidsgräns för rättshjälp, högst 100 timmars biträde, införs.
  • Särskilda skäl krävs för rättshjälp i frågor om underhållsbidrag, liksom för näringsidkare i
    frågor som rör företaget.
  • Avgiftssystemet förändras, avgift i procent av kostnaden, varierande andel beroende på inkomst
Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 3/2014, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Mats Cato
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post