Rättsskyddet okänd men viktig försäkring

Med förändringen av rättshjälpen flyttades en stor del av individens rättsliga skyddsnät över till försäkringsbolagen. Men rättshjälpen har brister, säger advokaterna. Den svaga kopplingen till rättsskyddet kan också innebära otrevliga överraskningar för enskilda.

Dagens rättshjälpslag trädde i kraft 1997. Trots ord om att göra lagen mer överskådlig och enklare andas hela propositionen ett huvudsyfte: att spara pengar. Att göra rättshjälpen subsidiär till rättsskyddet i försäkringar skulle, enligt regeringen, spara 200 miljoner om året i statskassan.

Och en besparing har det blivit. 1997 var statens kostnader för rättshjälpen, enligt de tidigare reglerna, 348 miljoner kronor. År 2010 var motsvarande siffra 188 miljoner.
– Då ska man minnas att timtaxan också var betydligt lägre 1997. Så i verkligheten är det en ganska stor skillnad, säger Ylva Boström på Rättshjälpsmyndigheten, som såg en betydlig minskning av antalet ärenden när den nya rättshjälpslagen trädde i kraft.

1998 betalade Rättshjälpsmyndigheten ut 25 491 slutliga ersättningar (baserade på ansökningar från 1997). Motsvarande siffra 2010 var 8 423 ersättningar.
Staffan Moberg är jurist på branschorganisationen Svensk försäkring. Han har arbetat länge med området, och satt med i den utredning som ledde fram till den nya rättshjälpslagen 1997. Hans bild är att just besparingar var huvudsyftet med reformen.

– Men kostnaderna tas ju delvis ut på ett annat ställe: hos våra medlemmar, konstaterar Moberg.

Försäkringsbolagen var negativa när utredningen och propositionen lades fram. Bolagen befarade drastiskt ökade kostnader, och att skyddet för konsumenterna skulle urholkas när bolag försökte konkurrera med låga premier och mindre omfattande försäkringspaket.

Mycket riktigt har också försäkringsbranschens kostnader för rättsskyddet fördubblats från 1997 till 2010. Men än har inte riktigt de övriga farhågorna besannats, mycket för att de många utländska försäkringsbolag som anmält intresse för Sverige med EU-inträdet, aldrig riktigt kom in på marknaden.

Staffan Moberg har i alla fall sin bild klar av reformen.

– Det var mycket bättre före 1997 för den enskilde. Sedan är frågan vilken nivå man ska ligga på vad gäller ersättningen. Då var det i princip kostnadsfritt att processa. Det triggade kanske ett antal processer som annars kunde ha löst sig på annat sätt, säger han.

Hög självrisk
Staffan Mobergs uppfattning om att det fungerade bättre för den enskilde före 1997 får stöd av många advokater. För enskilda människor kan det tyckas vara ganska oväsentligt om det är staten eller försäkringsbolaget som betalar advokatens räkning. Men det kan få stora konsekvenser för kostnaderna. Till skillnad från rättshjälpsavgiften, som baseras på inkomster, tar försäkringsbolagen nämligen ut en fast självrisk, vanligen 20 procent av kostnaden.

– Självrisken kan vara ganska betungande. Där har jag haft ganska många personer som fått betala sina självrisker långt efter att ärendet är avslutat, uppger advokat Jesper Hansen.

Framför allt kan självrisken vara tung för personer med låga inkomster, som trots det har förmått och prioriterat att ha en hemförsäkring med rättsskydd. Trots att personen ligger långt under inkomsttaket för rättshjälp kan han eller hon därmed inte få rättshjälp.

Staffan Moberg på Svensk försäkring har förståelse för att självrisken kan vara besvärlig att betala. Men samtidigt fyller den en pedagogisk funktion.

– Självrisken ska få den enskilde att tänka över vad han gör och inte dra på sig onödiga kostnader, förklarar han.

Också när det gäller taket för advokatkostnader skiljer sig rättshjälpen och rättsskyddet åt. Rättsskyddets tak är nämligen absolut och gränsen för hur mycket rådgivning man kan få kan inte höjas. Samtidigt har gränsen på senare år successivt höjts, från ungefär 75 000 kronor 1997, till 200 000 hos många försäkringsbolag i dag. Enligt Staffan Moberg räcker beloppsgränserna till i de allra flesta fall. Två rättsområden utgör undantag: trafikskador och fastighetstvister.

– Då kan man börja fundera på varför de är så dyra. Advokaterna är ju knappast mycket dyrare i de fallen. Jag tror snarare att det beror på att på dessa områden tar man in ganska många utredningar som kostar pengar, förklarar Staffan Moberg, som också berättar att försäkringsbranschen nu strävar efter en gemensam organisation för medicinsk överprövning i de ofta långdragna trafikskadeärendena.

Även om gränsen för advokatkostnaderna räcker till för de allra flesta väcker de oro. Det märker Konsumenternas försäkringsbyrå.

– Vi får frågor av människor när de inser att beloppet i rättsskyddet är begränsat. De som klagar på systemet gör det oftast utifrån en oro för att beloppet bara ska räcka i tingsrätten, säger Gunnar Olsson, chef för Konsumenternas försäkringsbyrå, som samtidigt konstaterar att beloppsgränserna utvecklats till det bättre.

Prislappen avgör
På 1970-talet uppmuntrades försäkringsbolagen av lagstiftaren att sätta sig ned och tillsammans skapa enhetliga villkor för olika försäkringar. Den tiden är nu förbi. Nu gäller konkurrens mellan bolagen, och samtal liknande de på 70-talet skulle förmodligen leda till ett ingripande från Konkurrensmyndigheten.

Med fokus på konkurrens kommer också allt större skillnader mellan olika försäkringsbolags villkor. Inte minst gäller det för rättsskyddet. Konsumenternas försäkringsbyrå har bland annat till uppgift att jämföra och sammanställa pris och villkor för olika försäkringar. Gunnar Olsson kan, efter en kontroll på byråns webbplats, konstatera att taket för rättsskyddet varierar mellan 120 000 och över 200 000 kronor.

Den hårda konkurrensen märks på marknaden. Nya internetförsäkringsbolag bedriver en aggressiv marknadsföring till konsumenterna. Säljare räknar direkt i telefon ut hur mycket den uppringde kan spara på att byta bil- eller hemförsäkring till just deras bolag. Den ensidiga fokuseringen på pris är olycklig, inte minst för en så komplex försäkring som hemförsäkringen, menar Gunnar Olsson.

– Ingen tecknar ju hemförsäkring på grund av rättsskyddet. Utvecklingen för med sig en urholkning av skyddet. Människor får ett försämrat försäkringsskydd utan att de förstår det, säger han.

Staffan Moberg på Svensk försäkring delar Olssons ganska dystra bild av priskonkurrensens effekter.

– Jag tycker det är tråkigt att man fokuserar så mycket på priset och inte på innehållet, men det är svårt att göra något åt det. Jag tror att bolagen många gånger försöker sälja på innehåll, men det är svårt att nå ut, säger han.

Staffan Moberg varnar också för en utveckling där rättsskyddet plockas ut från hemförsäkringen och görs till ett tillval.

– Då har man en basprodukt som är betydligt billigare än konkurrenternas, och så tar man marknadsandelar på det. Det är en fara som finns. Ju större andelen rättsskyddet blir av den totala kostnadsmassan, desto större är risken för det, säger han.

Generellt är kunskapen hos allmänheten om rättsskyddsmomentet i försäkringarna också låg. Många gånger är människor inte ens medvetna om att rättsskydd är en viktig del i deras försäkringar, förrän de behöver använda det. Försäkringsbolagen har en tuff pedagogisk uppgift i att sprida den kunskapen, anser Staffan Moberg.

– Vi har ett långtgående informationskrav, och de där broschyrerna ska innehålla så mycket att konsumenterna inte orkar läsa dem. Det är faktiskt ett bekymmer. Det är väldigt svårt att kringgå det, särskilt när konsumenterna bara frågar "vad kostar det?".

Svårt att förändra
Priskonkurrens och omedvetna konsumenter gör det alltså svårt för försäkringsbolagen att åstadkomma förbättringar, menar i alla fall branschen själv.

En anledning till att det är så svårt att rätta till problemen i rättshjälpen och rättsskyddet kan också vara att ingen riktigt vet hur många som skulle behöva stöd, men som helt enkelt får avstå från det, av ekonomiska skäl. Där har advokaterna en viktig roll, anser Staffan Moberg. Men det räcker inte att bara tycka.

– Advokaterna måste ju kunna presentera statistik och ett underlag för att man ska kunna hantera det på ett annat sätt. Vi ser ju inte dem som inte kommer till oss, sammanfattar han.

Själv har han sin uppfattning klar om vad som skulle behöva göras. Och ansvaret ligger främst hos staten, tycker Moberg.

– Den allmänna rättshjälpen behöver förbättras och man behöver höja inkomsttaket. Sedan har vi ju haft funderingar om systemen kan haka i varandra på något sätt som de gjorde förr i tiden. Men det är väldigt svårt att hitta en bra sådan modell, säger Staffan Moberg, och fortsätter:

– Möjligen skulle rättshjälp kunna beviljas för prövning i Högsta domstolen mot bakgrund av att avgörande av Högsta domstolen är av ett allmänintresse.

Gunnar Olsson ser dock också tänkbara förbättringar i försäkringarna.

– Färre undantag i försäkringarna vore en viktig förändring, liksom högre rättsskyddsbelopp, säger han.

Bättre information och möjligheter att jämföra priser och villkor för konsumenterna kan också vara en väg att påverka försäkringsmarknaden.
Där spelar Konsumenternas försäkringsbyrå en viktig roll. Gunnar Olsson berättar att byrån just nu håller på att utveckla sina jämförelser på webbplatsen ytterligare, så att besökarna ska kunna få helhetsbetyg på pris och villkor för olika försäkringar.

Till skillnad från Staffan Moberg är inte Gunnar Olsson främmande för en utveckling där rättsskyddet plockas loss från övriga försäkringar. Det skulle kunna öka medvetenheten om dessa försäkringar.

– Man borde tala om för människor vad rättsskyddet kostar och hur stor del av försäkringspremien det utgör. Kanske skulle man tänka sig att göra rättsskyddet i försäkringen valfritt, säger han, men tillägger att risken då är att främst processbenägna väljer rättsskydd.

Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 3/2014, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Mats Cato
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post