Fuller, rättsstaten och Brå

Gästkrönika av Brottsförebyggande rådets generaldirektör Erik Wennerström.

Som ny chef för Brå med en bakgrund i såväl UD:s som EU:s internationella ansträngningar för att stärka rättsstaten, var det naturligt att söka kopplingarna till rättsstaten också i det nya uppdraget. Även om vi ofta använder oss av termen rättsstat, är det inte ett begrepp vi återfinner i våra grundlagar. Kanske är det inte helt förvånande i en kultur som kallar medier för den tredje statsmakten, inte den fjärde, som brukar vara fallet i flertalet uttalade rättsstater. (Det är dessvärre domstolarna som glöms bort när man uttrycker sig så.) Lon Fullers definition av det rättsstatliga idealet i formell mening, är fortfarande en av de vanligast förekommande och allmänt accepterade. Enligt denna definition kan åtta olika krav ställas på rätten i en rättsstat: 1) generalitet; 2) offentlighet; 3) förbud mot retroaktivitet; 4) klarhet; 5) koherens; 6) rimlighet; 7) varaktighet; och 8) kongruens.

Det sjätte och åttonde kravet känns särskilt relevant i relation till Brå:s uppdrag. Lagar får inte begära det orimliga eller omöjliga av adressaterna – individer såväl som myndigheter – vilket innebär ett krav på verklighetsförankring eller empirisk bedömning av vad som rimligen kan begäras. Lagtolkning och myndighetsutövning måste dessutom kunna förankras i lagregeln för att kunna sägas vara kongruenta med systemet i stort. Fullers normer riktar sig främst till lagstiftaren, men flera normer, särskilt kongruenskravet, tar även sikte på användningen av principerna i det enskilda fallet. Graden av rättsstatlighet och rättssäkerhet är således i hög grad avhängigt av det maskineri som ska brukas för att skipa rätt.

På politikområdet rättsväsendet är regeringens mål för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Som en av regeringens myndigheter inom rättsväsendet är det Brå:s uppgift att bidra till att målen uppnås genom att vara ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Det ger myndigheten ett särskilt ansvar för kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området. Brå initierar och bedriver forsknings- och utvecklingsarbete för att ge regeringen och myndigheterna i rättsväsendet konkreta underlag för åtgärder och prioriteringar av verksamhet, samt bistår löpande regeringen i kriminalpolitiska frågor. På detta sätt medverkar myndigheten till att verksamheterna på det kriminalpolitiska området utvecklas och effektiviseras. Brå ansvarar också för den officiella kriminalstatistiken och en del annan periodisk statistik, och har till uppgift att följa, analysera och rapportera om kriminalstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott.

Brå har föreslagit förstärkningar på tre av dess verksamhetsområden. Först och främst Brå:s kapacitet att ge kvalificerat verksamhetsstöd till rättsväsendets myndigheter. Tanken är att i ännu högre grad än i dag tillsammans med berörd myndighet kunna bestämma fokusområde, hämta hem internationella erfarenheter kring insatser, pröva insatser och sedan utvärdera dem. Brå vill också utveckla den del av arbetet som innebär att dels formulera erfarenheter och förslag på ett sådant sätt att de blir användbara i berörd organisation, dels sprida budskapet så att det verkligen når ut till de berörda. Brå kommer att ytterligare stärka fokuseringen på rättsväsendet och att utveckla myndighetens samarbete med övriga myndigheter i rättsväsendet.

Det andra området är att löpande arbeta med fördjupade analyser av den brottsutveckling Brå sedan tidigare regelbundet rapporterar om. Den officiella statistiken och annan statistik Brå producerar skulle i ännu högre grad kunna ligga till grund för prioriteringar i rättsväsendet genom att kompletteras med kontinuerliga uppföljningar av brottsutvecklingen, prognoser och jämförelser med utvecklingen i andra länder.

Det tredje området är att systematiskt arbeta med kunskapssammanställningar och omvärldsbevakning som ett integrerat moment i det arbete myndigheten utför, vilket successivt skulle göra Brå:s avsevärda kunskapsbank mer lättillgänglig för våra målgrupper.

Regeringen har gjort stora satsningar på rättsväsendet och det är viktigt att verksamheterna baseras på väl underbyggd kunskap. Brå har därför en mycket viktig roll och det finns förväntningar på hur Brå ska bidra i sin roll som ett rättsväsendets kunskapscentrum, ett centrum för bland annat just den typ av empirisk kunskap som kan ligga till grund för en granskning av Fullers rättsstatskrav. Är de krav som lagstiftningen ställer på rättsväsendet rimliga med hänsyn tagen till hur rättsväsendet är organiserat? Minskar eller ökar systemets effektivitet beroende på lagstiftningens utformning, och tarvar viss utformning av lagstiftningen vissa förutsebara förändringar av rättsväsendets organisation och verksamhet?

Ur såväl ett medborgar- som ett tjänstemannaperspektiv är det goda som rättsstatsprincipen ger förutsebarhet. Förutsebarhet beträffande hur maskineriet kommer att fungera i dag och i morgon. Kunskap om det är något Brå tillhandahåller på det kriminalpolitiska området. Det är ett av Brå:s bidrag till rättsstaten.

Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 3/2014, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Mats Cato
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post