28 jun 2012

Advokatsamfundet kritiskt mot Tvångsmedelsutredningens förslag

Utredare vill utvidga användningen hemliga tvångsmedel. Anne Ramberg lämnar särskilt yttrande med kritik mot flera av förslagen.

Utredaren Sten Heckscher överlämnade idag sitt slutbetänkande Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott (SOU 2012:44) till justitieministern. I betänkandet föreslår Heckscher flera utvidgningar av möjligheten att använda hemliga tvångsmedel. Enligt Heckscher bör nuvarande tillfälliga regler om hemliga tvångsmedel också göras permanenta.

Tvångsmedelsutredningen har utvärderat tre tillfälliga lagar om hemliga tvångsmedel. Syftet har också varit att ta slutlig ställning till hur en framtida reglering av hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig brottslighet bör utformas.

De lagar som har utvärderats rör främst hemlig rumsavlyssning - så kallad buggning - samt vissa fall av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Två av lagarna rör användning av tvångsmedlen under förundersökning för att utreda brott. Den tredje rör användningen av hemliga tvångsmedel för att förhindra brott (så kallade preventiva tvångsmedel).

Utredningen konstaterar att hemliga tvångsmedel enligt de aktuella lagarna har använts i ett begränsat antal fall. Hemlig rumsavlyssning har förekommit främst vid misstankar om allvarliga organiserade brott. I övrigt har de kartlagda tvångsmedlen riktats främst mot sådana brott som bekämpas inom Säkerhetspolisens område, till exempel terroristbrott och spioneri.

Vid hemliga tvångsmedel ställs intresset av en effektiv brottsbekämpning mot den grundlagsskyddade rättigheten till personlig integritet. Utredningen bedömer att tvångsmedlen har medfört beaktansvärd nytta för att utreda respektive förhindra brott. Samtidigt konstaterar utredningen att tvångsmedlen i enskilda fall lett till att en hel del personlig information samlats in och medfört integritetsintrång.

Utredningens föreslår i korthet att:

  • Reglerna om de aktuella hemliga tvångsmedlen bör göras permanenta. Vissa ändringar bör dock ske av tvångsmedlens tillämpningsområden.
  • Hemlig rumsavlyssning bör få ske vid något fler brott än i dag. Tvångsmedlet bör dock fortsatt begränsas till mycket allvarliga eller svårutredda brott. Som huvudregel bör krävas att straffminimum eller förväntat straffvärde är fängelse fyra år eller mer. Dessutom bör buggning tillåtas mot spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
  • Katalogen över brott inom Säkerhetspolisens område som ska ge möjlighet till de övriga hemliga tvångsmedlen bör enhetligas, och vara densamma oavsett om tvångsmedlen används för att utreda eller förhindra brott. Brottet olovlig kårverksamhet bör inte längre kunna ge hemliga tvångsmedel.
  • De rättsliga förutsättningarna för preventiva tvångsmedel bör tydligare knytas till de riskbedömningar som i praktiken ligger till grund för att dessa tvångsmedel begärs. För beslut om sådana tvångsmedel bör krävas bland annat att det finns en påtaglig risk för viss brottslig verksamhet, till exempel terroristbrott eller spioneri.

Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2014.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har medverkat i utredningen som expert. Hon är kritisk mot många av utredningens förslag. I ett särskilt yttrande utvecklar hon sin kritik.

På området hemlig rumsavlyssning skriver Anne Ramberg bland annat att utvidgningen av tillämpningsområdet till spioneri av normalgraden liksom statsstyrt företagsspioneri inte är godtagbar. Inte heller bör dagens brottskatalog över när hemlig rumsavlyssning är tillåten överges.

Anne Ramberg vill se en snävare tillämpning av reglerna om hemlig teleavlyssning. Hon ifrågasätter också att man ska permanenta lagen om preventiva tvångsmedel, samt att åklagare ges en utvidgad rätt att besluta interimistiskt om tvångsmedel.

Anne Ramberg säger dessutom nej till utredningens förslag om en enhetlig reglering för Säkerhetspolisen och den öppna polisen. I sitt särslilda yttrande skriver Ramberg bland annat att: "Att inte göra åtskillnad mellan säkerhetspolisen och den öppna polisen, när det gäller möjligheterna till tvångsmedelsanvändning, kan på sikt leda till en icke godtagbar utvidgning av tillämpningsområdet och en uppluckring av de krav som enligt utredningslagen uppställs för denna tvångsmedelsanvändning."

Läs Anne Rambergs särskilda yttrande

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott, SOU 2012:44