25 sep 2012

Utpressning slår mot kontantföretag

Brå presenterar kartläggning av utpressning mot företag.

Utpressning är vanligare inom kontantintensiva branscher, där svartarbete förekommer och där det finns kontaktytor mot kriminella. Det visar en studie som aldrig tidigare genomförts och som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.

Det är främst företag inom byggbranschen, restaurangnäringen samt småbutiker som drabbas. I 59 procent av de studerade förundersökningarna som delvis ligger till grund för kartläggningen, tillhör utpressaren grupperingar inom organiserad brottslighet. I dessa miljöer används utpressning som inkomstkälla och för att vinna status.

En form av utpressning är så kallad beskyddarverksamhet. I Sverige antar den två former, problemlösning och "försäkringar". I det första fallet anlitas kriminella för att lösa problem, som stökiga kunder eller utpressningskrav från kriminella. I det andra fallet är det vanligt att kriminella först använder trakasserier och skadegörelse för att få företagaren att betala för en "försäkring". Skadegörelsen upphör vid betalning. Oavsett form visar studien att det är riskfyllt att börja betala eftersom det snarare leder till fler utpressningskrav. Exempel finns där "beskyddarna" tagit över företaget och kört det i botten för att få ut snabba pengar.

Utpressare använder subtila hot och anspelningar på företagarens privatliv för att skrämmas och få företagaren dit de vill. Ju mindre kriminellt etablerad utpressaren är och ju mindre status och skrämselkapital utpressaren har, desto mer direkt är personen i sina hot; man visar vapen och hänvisar till kriminella kontakter. Våld är dock ovanligt i utpressningssammanhang. Genom att hoten är just subtila kan utpressaren lättare avbryta utpressningen utan att tappa ansiktet eller förlora i status om företagaren vägrar att gå med på utpressarens krav.

De viktigaste råden till företagare är:

1) Betala inte utpressningskraven. Den som betalar visar att det finns pengar, att man är påverkningsbar och att kravet från utpressaren är "legitimt", och samtidigt dras man in i en gråzon som ökar risken för nya påverkansförsök.

2) Polisanmäl händelsen. Förutom att man kan få hjälp från polisen är det ett tydligt sätt att markera för utpressaren att man inte accepterar kravet. Dessutom tyder studien på att de företagare som polisanmäler har lättare att bearbeta händelsen och därför mår bättre än de som försöker lösa situationen på egen hand.

Läs studien på Brå:s webbplats.