Behandling av tjänstepensionsförsäkring vid bodelning mellan makar

Vid en bodelning med anledning av en äktenskapsskillnad uppkommer ofta följande frågeställning: Hur skall man vid bodelningen förfara med en tjänstepensionsförsäkring som är tecknad för en av makarna men ägd av ett bolag som den försäkrade maken har ett bestämmande inflytande över?
Frågan har fått förnyad aktualitet genom att pensionsförsäkringar, på grund av lagändringen den första januari 1999 av äktenskapsbalken 10:3, som huvudregel skall ingå i en bodelning. I förarbetena anges att skälet för att ta med pensionsförsäkringar i en bodelning bl.a. är att det därigenom blir möjligt att utjämna skillnader i makarnas pensionsförhållanden. Det anses vara ett viktigt skydd för den ekonomiskt svagare maken. (NOT: Prop. 1997/98:106 s. 37.)
I mitt pågående avhandlingsarbete har jag haft anledning att närmare studera frågan om hur en tjänstepensionsförsäkring skall behandlas i ovan nämnda situation. (NOT: Avhandlingens preliminära titel är Pensionsrättigheters behandling vid bodelning mellan makar. Arbetet beräknas vara färdig vt 2004. Handledare är professor emeritus Anders Agell.) Frågeställningen förefaller ha stor praktisk betydelse och jag kommer därför att här utveckla hur den bör lösas enligt gällande rätt. (NOT: Resonemanget beträffande tjänstepensionsförsäkringar är också applicerbart när utfäst pension till en arbetstagare med bestämmande inflytande över arbetsgivarbolaget är tryggad genom pensionsstiftelse eller kreditförsäkrad avsättning.)

Tjänstepensionsförsäkring
En tjänstepensionsförsäkring är en pensionsförsäkring för vilken en arbetstagares arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier (IL 58:7 st. 1). Den som tecknar försäkringen blir försäkringstagare och ägare av försäkringen, medan den som är försäkrad är den vars ålder eller dödsfall avgör när utbetalning från försäkringen skall ske.
Det är valfritt vem av arbetsgivaren och arbetstagaren som skall vara försäkringstagare till tjänstepensionsförsäkringen, men arbetstagaren skall vara den som är försäkrad. Om arbetsgivaren är försäkringstagare är den försäkrade arbetstagaren garanterad sin pension genom ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande (jfr IL 58:10 st. 3).
Beträffande individuellt tecknade pensionsförsäkringar måste försäkringstagare och den försäkrade vara samma person (IL 58:9 st. 1).

Bodelning
Huvudregeln är att alla giftorättstillgångar som ägs av makarna skall ingå i bodelningen. Därmed ingår individuellt tecknade pensionsförsäkringar i en bodelning som förrättas med anledning av en skilsmässa (ÄktB 10:1 jfr 10:3 st. 3). Detsamma gäller för tjänstepensionsförsäkring som ena maken är försäkringstagare till, dvs. äger. (NOT: Jfr prop. 1997/98:106 s. 62.)
Som framgått ovan föreligger det dock inget hinder mot att arbetsgivaren är försäkringstagare till tjänstepensionsförsäkringen. Själva försäkringen kan då inte ingå i den försäkrades bodelning med maken eftersom försäkringen ägs av arbetsgivaren. Den försäkrade maken innehar då en rättighet att utfå pension i enlighet med villkoren i försäkringsavtalet.
Även rättigheter som innehas av makar skall som huvudregel ingå i bodelningen. Men en rättighet får undantas om den är oöverlåtbar och det också strider mot vad som gäller för rättigheten att låta den ingå i bodelningen (ÄktB 10:1 och 10:3 st. 1). En rättighet kan således i vissa fall vara oöverlåtbar men ändå ingå i bodelningen; ett sådant exempel är när rättighetsinnehavaren trots överlåtelseförbud kan förfoga över den. (NOT: Jfr rättsfallet NJA 1960 s. 411.)
Av inkomstskattelagens bestämmelser följer att en tjänstepensionsförsäkring och den rätt som följer av sådan försäkring i princip är oöverlåtbar när arbetsgivaren äger försäkringen (IL 58:16 och 17 p. 1). Frågan är om det finns någon situation där värdet av rättigheten, trots oöverlåtbarheten, kan ingå vid en bodelning mellan den försäkrade och dennes make. I förarbetena till den senaste ändringen av ÄktB 10:3 anges att:

”Det kan sålunda ofta vara svårt att avgöra om en rätt till pension på grund av försäkring som tagits i anslutning till förvärvsverksamhet är en sådan personlig rättighet som avses i 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken.” (NOT: Prop. 1997/98:106 s. 38.) ”Om den försäkrade t.ex. i egenskap av ensam aktieägare har det bestämmande inflytandet över arbetsgivaren, så att han i praktiken bara behöver samtycka av sig själv för att förfoga över försäkringen, faller hans rätt enligt försäkringen dock troligen utanför detta stycke [dvs. ingår i en bodelning, min anmärkning].” (NOT: Prop. 1997/98:106 s. 62.)

Det finns goda skäl för den uppfattning som framgår av dessa uttalanden i regeringspropositionen. (NOT: Jfr Teleman, Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 3 uppl. s. 74 f.) När en make driver rörelse i form av en enskild firma har rörelseidkaren endast möjlighet att teckna en pensionsförsäkring där försäkringstagare och försäkrad är samma person; pensionsförsäkringen ingår därför i bodelningen. Inte heller den som driver rörelse i form av handelsbolag har möjlighet att teckna en tjänstepensionsförsäkring med bolaget som försäkringstagare eftersom delägare i handelsbolag inte räknas som anställd. (NOT: Geijron, Skatter 2001 – pensioner och skatter s. 82.) När en make däremot driver sin rörelse i form av ett aktiebolag och har det bestämmande inflytandet över bolaget kan maken själv fatta beslut om vem som skall vara försäkringstagare. Om bolaget tecknar försäkringen kan inte själva försäkringen ingå i bodelningen.
Rimligtvis bör inte näringsverksamhetens juridiska form få avgöra rättighetens behandling vid en bodelning; det skulle ge den rörelsedrivande maken möjlighet att genom sitt val av bolagsform ensam fastställa om pensionsrätten skall ingå i en bodelning. Oberoende av vem som äger försäkringen kommer den försäkrade maken genom sitt inflytande över näringsverksamheten i praktiken inneha en ägares förfoganderätt över försäkringen.
Inom äktenskapsrätten gäller sedan lång tid tillbaka principen att giftorätten mellan makar endast kan sättas ur funktion av makarna tillsammans, eller av en reell tredje man (jfr ÄktB 7:2 och 10:4). Om det skall vara möjligt att uppnå syftet med ordningen att pensionsförsäkringar skall ingå i en bodelning – att möjliggöra en utjämning av makarnas pensionsrättigheter till skydd för den ekonomiskt svagare maken – borde åtminstone alla pensionsrättigheter som en make själv förfogar över beaktas vid bodelningen.
Slutsatsen blir således att värdet av en tjänstepensionsförsäkring, enligt gällande rätt, skall ingå i en bodelning när den försäkrade har ett bestämmande inflytande över bolaget som äger försäkringen och den försäkrade maken därigenom har möjlighet att förfoga över försäkringen oavsett vem som är försäkringstagare.
Vid bodelningen beräknas rättighetens värde på samma sätt som gäller för individuellt tecknade pensionsförsäkringar.

Lottläggning
När bolaget äger tjänstepensionsförsäkringen kan, som nämnts ovan, endast värdet och inte själva försäkringen ingå i bodelningen mellan makarna. Det går nämligen inte att överlåta försäkringen från bolaget till den försäkrade annat än i undantagsfall.
Enligt inkomstskattelagen föreligger generellt begränsade möjligheter att överlåta både individuellt tecknade pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar (IL 58:16). Överlåtelsebegränsningarna har getts civilrättsliga följder genom försäkringsavtalslagen som stadgar att överlåtelse i strid med inkomstskattelagens bestämmelse är utan verkan (FAL 3 § st. 2).
Trots de begränsade överlåtelsemöjligheterna är det dock tillåtet att genom en bodelning överföra en försäkring som ägs av en make till den andra maken (IL 58:17 p. 3). En tjänstepensionsförsäkring som ägs av arbetsgivaren får däremot överlåtas till den försäkrade arbetstagaren endast till följd av ändring av anställningsförhållandena (IL 58:17 p. 1).
I rättsfallet RÅ 2000 not 76 begärde en man förhandsbesked för att få klarlagt om ett aktiebolag, i vilket mannen var verkställande direktör och som han därför kan antas haft ett bestämmande inflytande över, kunde överlåta en tjänstepensionsförsäkring till mannen utan skattekonsekvenser för honom. Mannens avsikt med överföringen från bolaget var att försäkringen skulle ingå i en bodelning och delas mellan mannen och hans hustru. Bolaget skulle därefter fortsätta att betala premien för mannens försäkring. Regeringsrätten ansåg i sitt förhandsbesked att en tjänstepensionsförsäkring endast kan överlåtas från arbetsgivaren till den anställde enligt IL 58:17 p. 1 i samband med att anställningsvillkoren förändras.
Syftet med överlåtelsebegränsningarna, som gäller för både individuellt tecknade pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar, är att förhindra uppkomsten av vad som anses vara otillbörliga skatteförmåner. Däremot skall överlåtelsebegränsningarna inte ändra grundläggande familjerättsliga principer. (NOT: Prop. 1975/76:31 s. 123 samt prop. 1993/94:85 s. 44.)
Resultatet av inkomstskattelagens överlåtelsebegränsningar blir dock att en tjänstepensionsförsäkring som ägs av arbetsgivarbolaget inte kan överlåtas till den försäkrade i samband med bodelning. Därmed kan försäkringen varken helt eller delvis överföras till den andra maken. Men eftersom arbetstagaren, tillika den som har ett bestämmande inflytande över bolaget, själv bestämt att bolaget skall äga tjänstepensionsförsäkringen och själv utövar bolagets äganderätt över försäkringen kan rätten till pension inte anses vara en rättighet som får hållas utanför bodelningen. Konsekvensen blir att värdet av pensionsrätten ingår i bodelningen men att rättigheten med tanke på skattereglerna måste lottläggas på rättighetsinnehavaren.

MARGARETA BRATTSTRÖM
Doktorand i civilrätt vid Uppsala universitet, Juridiska institutionen
Sök i vårt artikelarkiv

  Hjälp

Till avancerad sök

Senaste numret som pdf

Omslag Advokaten nr 2/2015, länk till PDF

Redaktion

Chefredaktör
Tom Knutson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 25
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Kamilla Kvarntorp
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 07
Fax 08-662 30 19
E-post

Journalist
Magnus Andersson
Laboratoriegatan 4
Box 27321
102 54 Stockholm
Tfn 08-459 03 03
Fax 08-662 30 19
E-post