Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Om Advokatsamfundet

Advokatsamfundet är reglerat i rättegångsbalken, och samfundets stadgar fastställs av regeringen. Bara den som är ledamot av samfundet får använda titeln advokat. Samfundet är en privaträttslig sammanslutning, som har fått vissa myndighetsuppgifter.

Advokatsamfundet är ingen myndighet. Delar av samfundets verksamhet är ändå reglerade i lag, framför allt i rättegångsbalken. Anledningen till det är att tillgången på kvalificerade juridiska ombud som kan företräda enskilda och företag är av avgörande betydelse i en rättsstat.

Advokatsamfundets höga krav på och noggranna prövning av dem som ansöker om inträde, samt disciplinverksamheten, syftar till att upprätthålla en hög kvalitet på advokatkåren.

En advokat är enligt rättegångsbalken skyldig att iaktta god advokatsed. Vad detta innebär bestäms av Advokatsamfundets disciplinnämnd och styrelse. Den advokat som bryter mot god advokatsed kan av disciplinnämnden tilldelas en disciplinpåföljd. Påföljderna är erinran, varning (som kan kombineras med en straffavgift om högst 50 000 kronor) och, i de allvarligaste fallen, uteslutning.

Sveriges advokatsamfund bildades på enskilt initiativ 1887 och fick officiell status när nya rättegångsbalken trädde i kraft 1948. Samfundet har numera fler än 5 600 ledamöter. Antalet ledamöter har ökat kraftigt de senaste 20 åren – år 1980 hade samfundet 2 000 ledamöter.

Advokatsamfundets ändamål är att

  • vidmakthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom kåren
  • följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo
  • tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen
  • verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna

Advokatsamfundet anlitas i stor utsträckning som remissorgan och avger yttranden över i princip alla förslag till central lagstiftning. Samfundet uppfyller också vissa offentliga uppgifter. Genom regleringen i rättegångsbalken tilldelas samfundet förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning, framför allt i fråga om den disciplinära verksamheten.

Avdelningar

Samfundet är geografiskt indelat i sju avdelningar, var och en med lokal verksamhet och avdelningsstyrelse. Avdelningsstyrelserna avger yttranden till samfundets styrelse bland annat i ärenden som rör ansökningar om inträde i Advokatsamfundet. 

Fullmäktige

Ledamöternas bestämmande inflytande över Advokatsamfundet utövas genom fullmäktige, som utses av avdelningarna. Fullmäktige sammanträffar en gång per år och väljer Advokatsamfundets styrelse, som består av arton ledamöter, ordförande och vice ordförande.
 
Fullmäktige granskar genom revisorerna styrelsens redovisning för sin förvaltning och beslutar om ansvarsfrihet. Fullmäktige beslutar också om avgifter. De advokater som åtar sig förtroendeuppdrag i något av samfundets organ utför detta utan ersättning.
 
Fullmäktige väljer också ordförande, vice ordförande och sex ledamöter till disciplinnämnden. De återstående tre ledamöterna av disciplinnämnden, de offentliga representanterna, utses av regeringen. I sin verksamhet är disciplinnämnden helt självständig.

Kansli

Advokatsamfundet har sitt kansli på Norra Djurgården i Stockholm. Den dagliga verksamheten leds av samfundets generalsekreterare som också är chef för kansliet. Kansliet fungerar som serviceorgan åt ledamöter, styrelse, disciplinnämnd och skiljenämnder. Till kansliet hör också tidskriften Advokatens redaktion och webbredaktionen. Kansliets lokaler rymmer även Stiftelsen Juridiska Biblioteket. Juridiska biblioteket är tillgängligt för advokater och jurister.