Svenska tingshusbyggnader, dansk familjerätt och fri rörlighet inom EU

Rummet och rätten : tingshus som föreställning, byggnad och rum i användning 1734-1970 av Eva Löfgren, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Eva Löfgren har undersökt svenska tingshus byggda mellan 1734-1970. Vilka funktioner skulle husen fylla, vilka byggdes de för, hur kom de sedan att användas och hur har tingshusens användning förändrats över tid? Under de år avhandlingen omfattar var det invånarna i lokalsamhället som själva bekostade och underhöll sin domstolsbyggnad. Inga särskilda riktlinjer fanns för hur bygget skulle utföras. I samband med tingsrättsreformen 1970 övertog staten ansvaret för domstolslokalerna. De ca 350 tingshus som fortfarande finns kvar från den aktuella perioden har tidigare inte ägnats mycket uppmärksamhet i den bebyggelse- och arktitekturhistoriska forskningen.
Avhandlingen är utgiven i serien Rättshistoriskt bibliotek men finns också i fulltext på  http://gupea.ub.gu.se/

Familieøkonomien : samlevendes retsforhold, ægtefællers retsforhold, retspolitik, av Ingrid Lund-Andersen, Jurist-og Økonomforbundet
I avhandlingen beskrivs och analyseras den rättsliga ställningen för ogifta sammanboende med särskild fokus på ekonomiska frågor. Boken avslutas med rättspolitiska överväganden och förslag på möjliga reformer både för gifta och ogifta sammanboende.
Tonvikten ligger på dansk lagstiftning och rättspraxis men med internationella utblickar.
Ingrid Lund-Andersen är docent i familjerätt vid Köpenhamns universitet och har gett ut flera böcker och artiklar om familje- och arvsrätt.

Fri rörlighet för familjer : en normativ analys av föräldrapenningen och EU-rätten av Emma Holm, Lunds universitet, Juristförlaget i Lund
Den fria rörligheten för arbetstagare och unionsmedborgare är en grundläggande princip inom EU.  Avhandlingen undersöker den svenska föräldrapenningen i relation till EU:s principer om fri rörlighet, speciellt lagstiftningen om samordning av sociala förmåner  (förordning 1408/71 och dess efterföljare 883/2004) Förordningarna innehåller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte förlorar sociala trygghetsförmåner, såsom föräldrapenning, då de flyttar till ett annat EU-land.

I Sverige har särskilda tillämpningsproblem uppkommit i förhållande till föräldrapenningen, när familjer flyttar till eller från Sverige under föräldraledigheten eller när familjer bor och arbetar i olika länder, varav Sverige är det ena landet - problem som har en negativ inverkan på den fria rörligheten för familjer.
I boken görs en grundlig analys av EU-domstolens omfattande praxis på detta område.