Aktuella avhandlingar

EU law and religion : a study of how the Court of Justice has adjudicated on religious matters in union law av Emma Ahlm, Uppsala universitet
Studien analyserar hur EU-domstolen har dömt i religiösa frågor. Domstolen har under de senaste tio åren utvecklade en rättspraxis som rör religiösa frågor i samband med europarätten som spänner över ett brett spektrum av ämnesområden, inte bara frågor rörande religionsfrihet utan även om religiös likabehandling, samt den mer allmänna frågan om hur stat och religion förhåller sig till varandra. Religionsområdet har tidigare främst varit en fråga för den nationella rättsordningen, under översyn av Europadomstolen. Därför bidrar studien till att analysera hur religionsfrågor behandlas i en unionsrättslig kontext, vilket inte tidigare gjorts i denna omfattning.

Servitut: en civil- och offentligrättslig bruksrätt av Amelia Krzymowska, Uppsala universitet (Jure)
I denna fastighetsrättsliga avhandling analyseras servitutsfiguren utifrån motsättningen mellan en härskande och en tjänande fastighets intressen. Av särskilt intresse är samspelet mellan det ursprungliga civilrättsliga avtalsservitutet - som bildas, ändras och upphävs på frivillig väg genom en överenskommelse mellan fastighetsägarna - och det offentligrättsligt präglade servitutet. Genom en fastighetsrättsliga reform under 1970-talet  kompletterades servitutsreglerna med regler i fastighetsbildningslagen som innebär att möjligheten till tvångsvisa ingripanden har ökat. Amelia Krzymowska är advokat, verksam i Stockholm.

Domstolsprövning av förvaltningsbeslut : svensk, dansk och österrikisk rätt i komparativ belysning av Torvald Larsson, Lunds universitet
Att den offentliga förvaltningens beslut ska kunna bli föremål för en oberoende prövning i domstol brukar betraktas som grundläggande i en rättsstat och är något som fastslås både i Europakonventionen och i EU-rätten. I Sverige har överprövning av förvaltningsbeslut tidigare ofta skett av överordnad förvaltningsmyndighet utan möjlighet till prövning i domstol. Till följd av europeiseringen har denna ordning successivt förändrats men inget helhetsgrepp kring reglerna har tagits. Numer sker överprövning som huvudregel i förvaltningsdomstol men, till skillnad från många andra länder, saknas i svensk grundlag bestämmelse om rätt till domstolsprövning av förvaltningsbeslut. I avhandlingen jämförs det svenska systemet med motsvarande system i Danmark och Österrike där möjligheten att erhålla domstolsprövning av förvaltningsbeslut är organiserat på ett annorlunda sätt.

Svensk yttrandefrihet och internationell rätt av Mikael Ruotsi, Uppsala universitet (Iustus)
Yttrandefrihetsgrundlagarna (TF och YGL)  utgjorde länge det helt centrala skyddet för yttrandefriheten i svensk rätt. Sedan Sverige blev medlem i EU har dock europarättens rättighetsskydd fått stort genomslag i rättstillämpningen. Även regeringsformens rättighetsskydd har fått ökande betydelse. Relationen mellan de olika regleringarna (yttrandefrihetsgrundlagarna, regeringsformen och de internationella rättighetsstadgandena) framstår som alltmer betydelsefulla.  Avhandlingen redogör för den svenska lagstiftnngen kring tryck- och yttrandefriheten och hur den förhåller sig till europarättens rättighetsskydd (Europakonventionen och EU-stadgan) och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR,  samt undersöker vad rätten till yttrandefrihet innebär enligt de internationella rättightesstadgandena.