Den 10 november överlämnade den särskilde utredaren, f.d. generaldirektören Anders Eriksson, ett betänkande från Utredningen om rättssäkerhet vid hemliga tvångsmedel. Anders Eriksson har fått till uppgift att se över hur rättssäkerheten kan stärkas vid införande av nya hemliga tvångsmedel som buggning och preventiva tvångsmedel.
Utredningar föreslår att den som utsätts för hemliga tvångsmedel i efterhand ska underrättas om det. Åklagaren ska dock kunna skjuta upp och underlåta att underrätta den utsatte, om underrättelse skulle skada en pågående brottsutredning.
Anders Eriksson föreslår också en ny nämnd, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som ska kontrollera användningen av hemliga tvångsmedel. Nämnden ska utföra en löpande tillsyn över verksamheten. Enligt förslaget ska också enskilda kunna vända sig till nämnden för att få kontrollerat om de utsatts för hemliga tvångsmedel, och om det i så fall gått riktigt till.
Registernämndens nuvarande uppgifter ska enligt betänkandet överföras till den nya Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Reformen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
– Förslagen innebär en välkommen förbättring, eftersom vi legat efter i detta hänseende om man jämför med övriga länder i Europa, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg
Anne Ramberg påpekar dock att denna anpassning till omvärlden inte utgör ett argument för införande av nya hemliga tvångsmedel eller utvidgning av dem som redan finns.
Läs betänkandet på Justitiedepartementets hemsida.