Utredning föreslår förstärkt skydd för företagshemligheter

Den särskilda utredaren, regeringsrådet Anna-Karin Lundin, har haft i uppdrag att se över vissa frågor om skyddet för företagshemligheter.

I syfte att stärka skyddet för företagshemligheter lägger utredningen fram förslag till ett utvidgat straff- och skadeståndsansvar. Utredningen föreslår också att det i lagen införs regler om en ny bevissäkringsåtgärd.

Nu innehåller lagen två straffbestämmelser. Brotten kallas företagsspioneri och olovlig befattning med företagshemlighet.

Den som har tillgång till en företagshemlighet för att kunna utföra sina arbetsuppgifter kan i dag röja den eller utnyttja den utan att riskera att drabbas av något straff. Utredningen föreslår en ny straffbestämmelse för den situationen. Den ska gälla den arbetstagare och vissa andra som deltar i verksamheten, t.ex. styrelseledamöter och personer från bemanningsföretag.

Straffet för olovligt röjande eller olovligt utnyttjande av företagshemlighet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är att bedöma som grovt föreslås straffet vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Sedan anställningen har upphört är det endast gärningar som är särskilt illojala eller som är att bedöma som grovt brott som är straffbara. Gärningar som äger rum sedan två år gått från det att anställningen upphörde ska aldrig kunna leda till straff enligt FHL.

Utredningen anser att definitionen av begreppet företagshemlighet bör förtydligas så att det uttryckligen framgår att information om ett förhållande som utgör brott aldrig är en företagshemlighet. Vidare föreslår utredningen att det uttryckligen anges att lagen inte tillämpas om det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- eller yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (närmast bestämmelserna om meddelar- och anskaffarfrihet). Utredningen bedömer att definitionen av begreppet företagshemlighet i övrigt är tillräckligt vid och flexibel för att passa även dagens företag.

Utredningen föreslår vidare att det införs en bevissäkringsåtgärd i FHL, så kallad bevisundersökning. Förslaget innebär att den som misstänker att hans eller hennes företagshemlighet har angripits kan få till stånd ett domstolsbeslut om att Kronofogdemyndigheten ska söka efter hemligheten hos den misstänkte. 

Utredningen bedömer att skyddet för företagshemligheter är otillräckligt beträffande sådan information som en part kan få del av i en process i allmän domstol. Därför föreslår utredningen att det införs en ny skadeståndsregel. Den innebär att den person som fått del av någon annans företagshemlighet till följd av ett beslut av domstol kan drabbas av skadeståndsansvar om han eller hon utan giltigt skäl röjer eller i näringsverksamhet utnyttjar hemligheten.