Uppskattningsvis 18-20 miljarder kronor per år betalas felaktigt ut från välfärdssystemen, varav hälften antas bero på medvetna fel. Enligt undersökningar som gjorts har delar av befolkningen en hög tolerans till bidragsbrott.

Utredaren anser att regeringen bör vidta åtgärder för att påverka dessa attityder, till exempel genom att införa en så kallad ”bidragsspärr”. Då kan bidraget dras in för den som gjort sig skyldig till ett bidragsbrott under en viss tid. Det skulle i samband med den straffrättsliga påföljden kunna avskräcka från bidragsbrott, enligt utredningen.  

Utredningen föreslår undantag till bidragsspärren i de fall då till exempel ett barn till den dömde skulle drabbas oskäligt hårt.

Förslaget innebär den typ av förmåner som kan bli föremål för bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen (2007:612), det vill säga bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Premiepensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna. Däremot omfattas inte bistånd enligt socialtjänstlagen eller arbetslöshetsersättning.

Det handlar om grova bidragsbrott, men även om de brott som omfattar mer än ett basbelopp eller upprepats vid minst tio tillfällen. Spärrtiden föreslås i normalfallet vara ett år, men kan vara allt mellan tre månader och två år. Bidragsspärren ska bara avse det bidrag som brottet avsett.

Enligt utredningens förslag bör beslut om bidragsspärr fattas av ovan nämnda förvaltningsmyndigheter och besluten ska kunna överklagas till domstol.

Bidragsspärr (SOU 2008:100).