Nationella bestämmelser som förhindrar offentliganställda tjänstemän att samtidigt utöva advokatyrket, eller begränsar deras möjligheter att göra det, strider inte mot EU-rätten. Det fastslår EU-domstolen i ett förhandsavgörande. Enligt domstolen får en EU-stat också föreskriva restriktioner för advokater från andra EU-stater som är registrerade och anställda i värdstaten, när det gäller advokaternas möjlighet att förena advokatsysslan med andra anställningar.

Avgörandet rör ett tvistemål i Italien. En av parterna ville där företrädas av två advokater, som båda hade offentliga anställningar på deltid. Sedan en ny lag om omständigheter som är oförenliga med utövande av advokatyrket trätt i kraft fick de båda ombuden inte längre vara medlemmar i Perugias advokatsamfund, och därmed inte verka i domstolen. Klienten hävdade dock att den nya lagen strider mot EU-fördraget och mot principen om skydd för berättigade förväntningar och iakttagande av förvärvade rättigheter. Fredsdomaren i Cortona vände sig då till EU-domstolen för ett förhandsavgörande i frågan. Fredsdomaren ville också ha svar på om en värdstat får meddela restriktioner för registrerade advokater från andra EU-stater.

EU-domstolens svar är alltså att medlemsstaterna får begränsa offentliganställdas möjligheter att verka som advokater. Sådana begränsningar får också göras för registrerade advokater från andra länder, förutsatt att restriktionerna inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet att förebygga intressekonflikter och att de omfattar samtliga advokater som är registrerade i medlemsstaten.

I Sverige får enbart den som är ledamot av Sveriges advokatsamfund använda titeln advokat. Det finns dock inget advokatmonopol i Sverige.

EU-domstolen, dom den 2 december 2010, ref.nr. C-225/09