Antalet lagföringsbeslut ligger på den högsta nivån sedan början på 2000-talet och majoriteten av ökningen år 2009 består av åklagarbeslut. Det visar lagföringsstatistiken som Brottsförebyggande rådet, Brå, har publicerat.

År 2009 fattades 142 000 lagföringsbeslut, vilket är en ökning med drygt 5 procent jämfört med året innan. Av ökningen bestod 32 procent av domslut, medan 68 procent bestod av åklagarbeslut som åtalsunderlåtelser (40 procent) och strafförelägganden (28 procent).

Lagföringsstatistiken redovisar antalet beslut om lagföring som har fattats utifrån

• fällande dom i domstol

• strafföreläggande

• åtalsunderlåtelse.

En enskild person kan lagföras flera gånger. Åtalsunderlåtelse betyder att åklagaren har beslutat att inte åtala för ett brott. Vid strafföreläggande har den misstänkta personen erkänt och godkänt ett strafföreläggande. Ordningsbot som utfärdas av polisen och tullen ingår inte i statistiken.

 – Antalet lagföringar följer en svagt uppåtgående trend från historiskt sett låga nivåer under början av 2000-talet, och därmed ligger de nu på samma nivå som under mitten av 1990-talet, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.

Mer än hälften av de 142 000 lagföringarna under 2009, eller 71 700 beslut, avsåg domslut i tingsrätten. Resterande 69 900 lagföringar skedde genom åklagarbeslut.

Jämfört med 2008 ökade antalet åtalsunderlåtelser mest för snatteri, ringa narkotikabrott och olovlig körning. I hälften av alla åtalsunderlåtelser rör ökningen beslut där den tilltalade står åtalad för ett eller flera andra brott och det åtalsunderlåtna brottet inte anses påverka straffpåföljden.

Brå har också publicerat statistik för återfall i brott.

Av de personer som lagfördes 2004 kom 25 procent att lagföras för ett nytt brott inom ett år och 39 procent inom tre år. Generellt sett har återfallsmönstret när det gäller kön, brottstyp och påföljd varit stabilt de senaste tio åren. Men andelen personer som har återfallit har ökat under de senaste åren, särskilt i de äldsta åldersgrupperna. Undantaget är gruppen 15–17 år, där andelen som har återfallit i brott har minskat sett till en tioårsperiod.

– Vi kan se att minskningen i gruppen 15–17 år till stor del hänger samman med att unga personer utan tidigare brottsbelastning återfaller i mindre uträckning nu än för tio år sedan, säger Måns Magnusson, statistiker på Brå.