Kammarrätten i Stockholm har beslutat att SEB ska betala vite för att banken har vägrat att lämna ut uppgifter om klientmedelskonton till Skatteverket.
Enligt kammarrätten hindrar varken banksekretessen eller advokatsekretessen att banken lämnar ut uppgifterna till Skatteverket. Kammarrätten finner inte heller att Skatteverkets föreläggande strider mot Europakonventionens bestämmelser.
Skatteverket begärde år 2006 ut uppgifter om klientmedelskonton från SEB. Enligt SEB gäller Skatteverkets begäran 280 kunder som har 900 klientmedelskonton i banken. Mer än hälften av klientmedelskontokunderna är advokatbyråer. Skatteverket begärde ut uppgifterna som ett led i s.k. tredjemansrevision enligt 8 kap. taxeringslagen.
SEB vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till banksekretessen och advokatsekretessen. SEB hävdade att Skatteverkets föreläggande strider mot Europakonventionen.
Men i sin dom den 4 november 2010 kommer kammarrätten fram till att Skatteverkets föreläggande är grundat i lag, att ändamålet med revisionen är angivet och att det är tillräckligt preciserat vilka uppgifter som efterfrågas. Kammarrätten konstaterar också att Skatteverket har upplyst banken om möjligheten enligt 3 kap. 13 § taxeringslagen att begära att handlingar och uppgifter undantas från granskning. Bestämmelsen gäller uppgifter som bland andra advokater har anförtrotts i sin tjänsteutövning. Kammarrätten finner att Europakonventionens krav på lagstöd och syfte är uppfyllda och att Skatteverkets begäran inte är oproportionerlig.
Reglerna om tredjemansrevision ger Skatteverket möjlighet att samla in uppgifter för kontroll av någon annan än den som revideras. Advokatsamfundet har varit kritiskt mot tredjemansrevisionerna. Samfundet har framfört att revisionerna inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och integritetsskydd och att det finns tungt vägande skäl att avskaffa dem.
Läs kammarrättens dom