Domarlagsutredningen har i dag lämnat betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) till justitieministern. Utredningen föreslår bland annat att bestämmelser om domstolarnas yttre och inre organisation samlas i en ny lag om domstolar och domare.

Utredningen föreslår att lagbestämmelser om domstolarnas yttre och inre organisation samlas i en lag om domstolar och domare som ska vara gemensam för alla domstolar. I dag finns sådana bestämmelser i flera olika författningar. Utredningen föreslår också att sådana bestämmelser om rättens sammansättning som i dag finns i förordning ska flyttas till lag. I anslutning till dessa förslag lämnar utredningen en rad följdförslag. Bland annat föreslås att bestämmelser om nämndemän samlas i en särskild lag om nämndemän. Med förslagen vill utredningen åstadkomma ett regelverk som är enkelt och tydligt.

Under senare år har det varit vanligt att underrätter har förordnat en rådman att vara administrativ mellanchef över en enhet inom domstolen. Det har från några håll ifrågasatts om den ordningen är förenlig med den självständighet i dömandet som domarna garanteras i regeringsformen. Utredningen har analyserat frågan och konstaterar att förordnanden av detta slag inte utgör något konstitutionellt problem och att det inte heller finns någon annan anledning att inskränka den möjligheten. Varje domstol bör enligt utredningen även i framtiden tillåtas ha avgörande inflytande över sin inre organisation.

Utredningens har också haft i uppdrag att överväga om det bör inrättas nya befordrade domaranställningar som inte är förenade med chefskap. Sådana anställningar kan verka motiverande för domare som inte är intresserade av eller lämpliga för chefsuppgifter. Utredningen har gjort bedömningen att sådana anställningar i och för sig skulle kunna inrättas för domare som har särskilda specialistkunskaper eller som av andra skäl anses särskilt skickliga. Enligt utredningen kan ett system med befordrade anställningar utan chefskap i förstone förefalla tilltalande. En en närmare analys av vilka konsekvenser systemet skulle kunna få visar emellertid att fördelarna inte uppväger nackdelarna, enligt utredningen, som menar att det finns andra sätt att främja utvecklingen av specialistkompetens i domstolarna. Utredningen avråder därför från att införa sådana anställningar. I stället förespråkar utredningen ett mer flexibelt system. Framtidens domstolsorganisation kan då anpassas så att den möter de behov som den fortsatta samhällsutvecklingen ger upphov till.

Den nya lagen om domstolar och domare och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42)