Regeringen har givit Statskontoret uppdrag att överväga om beräkningsmodellen för timkostnadsnormen inom rättshjälpsområdet bör förändras. Övervägandena ska i första hand omfatta hur de rättsliga biträdenas kostnader bör beaktas och hur dcn nedlagda tiden bör ersättas. Statskontoret får överväga också andra frågor som rör timkostnadsnormens beräkningsmodell, om Statskontoret anser att det behövs. Om Statskontoret gör bedömningen att beräkningsmodellen bör förändras, ska Statskontoret lämna förslag till en ny beräkningsmodell.

Statskontoret ska redovisa uppdraget till Justitiedepartementet senast den 31 december 2011.

I uppdragsbeskrivningen till Statskontoret konstaterar regeringen att beräkningsmodellen för timkostnadsnormen i huvudsak inte har varit föremål för överväganden sedan 1995, trots att samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för de rättsliga biträdena.

Timkostnadsnormen styr ersättningen till bland andra rättshjälpsbiträden, offentliga försvarare och målsägandebiträden. Den fastställs varje år av regeringen utifrån ett beräkningsunderlag från Domstolsverket.

Advokatsamfundet har länge varit kritiskt till beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. Enligt samfundet ligger normens nivå för lågt jämfört med rättsbiträdenas verkliga kostnader, och den tid biträdena antas kunna debitera är satt för högt. Enligt Advokatsamfundet medför detta att tillräckligt många jurister inte rekryteras till det humanjuridiska området, så att behovet av rättsliga biträden kan bli svårt att fylla i framtiden.

Läs uppdragsbeskrivningen för översyn av timkostnadsnormens beräkningsmodell