Efter JO-kritik blev polisen mer restriktiv med att ta och registrera DNA-profiler från misstänkta. Men sedan Rikspolisstyrelsen utarbetade ett nationellt direktiv för polisen i oktober 2010 har ”registertopsningarna” ökat igen, och antalet topsningar var högre än någonsin under november månad.

När en person är skäligen misstänkt för ett brott som förväntas leda till annan påföljd än böter finns det laglig grund för polisen att göra en så kallad registertopsning.

JO:s kritik i november 2009 gick ut på att det i de flesta fall är fel att registertopsa dem som är misstänkta för brott som oftast ger böter, även om sex månaders fängelse finns med i straffskalan för brottet. Men i Riksåklagarens riktlinjer för topsning sägs att det ändå kan finnas grund för topsning vid upprepade brott som exempelvis snatterier, eftersom påföljden under vissa förhållanden kan bli en annan än böter. På grund av osäkerheten om vad som gällde blev polisen efter JO-kritiken mer restriktiv med att topsa.

Rikspolisstyrelsen skickade ut ett nytt direktiv till polismyndigheterna i oktober 2010 i en satsning för att öka antalet registertopsningar igen. Satsningen gav alltså snabbt avsett resultat.

Advokatsamfundet har uttalat att DNA-analyser kan accepteras i stor utsträckning mot bakgrund av teknikens stora betydelse för brottsutredningar. Men samfundet har krävt att stor hänsyn ska tas till de krav på skydd för den personliga integriteten som ställs på varje form av kroppsligt ingrepp och registrering av personuppgifter.