Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Barn är bättre vittnen än man har trott

Ny avhandling ifrågasätter polisens metod för vittneskonfrontationer.

Barn är mer tillförlitliga ögonvittnen än vad man tidigare har trott. Det kommer vittnespsykologen Gunilla Fredin vid Lunds universitet fram till i sin nya avhandling. Hon ifrågasätter också de metoder som svensk polis använder för vittneskonfrontationer med barn.

Små barn som har blivit vittnen till ett brott är duktiga på att återberätta händelseförloppet. De tar visserligen med färre detaljer än äldre barn och vuxna, men det de säger stämmer i hög grad. Det kom Gunilla Fredin fram till i en studie av barn i åldersgrupperna 8–9 och 11–12 år och av vuxna.

Enligt Gunilla Fredin kan äldre barn och vuxna ibland ha svårt att skilja på verklighet och fiktion eftersom de har varit med om mer saker. Men vuxna är medvetna om att de kanske blandar ihop saker och ting, medan barn i 11–12-årsåldern ofta är ganska tvärsäkra även när de har fel.

Den allmänna uppfattningen har hittills varit att små barn inte är särskilt tillförlitliga.

I en annan studie riggade Gunilla Fredin vittneskonfrontationer enligt den modell som förespråkas inom svensk polis. Här fick barn i åldrarna 11–12 år och vuxna se ett inspelat rån. Därefter skulle de på foton som visades för dem peka ut rånaren och även andra personer i filmen.

Modellen kallas sekventiell vittneskonfrontation. Vittnena får bara se en bild i taget, aldrig alla tillsammans. Däremot får de se bilderna två gånger om de vill. Det är i det som problemet ligger, enligt Gunilla Fredin. I och med att bilderna visas upprepade gånger förstör man minnesbilden för vittnena, som till slut tror att de känner igen gärningsmannen trots att han eller hon kanske inte ens är med i konfrontationen. Hela 60 procent av barnen och 50 procent av de vuxna pekade ut oskyldiga.

Gunilla Fredin menar att man måste ta hänsyn till att barn är måna om att vara till lags och kanske inte alltid förstår vad det får för konsekvenser att peka ut en oskyldig. Hon  tycker att man kan ifrågasätta värdet av en vittneskonfrontation som ger så dåliga resultat.

Ett annat resultat i avhandlingen visar att vi är mer uppmärksamma på människor som är i samma ålder som vi själva. Vuxna är överlag bättre på att känna igen ansikten än vad barn är, men en av Gunilla Fredins studier visade att de hamnade på samma nivå som barnen när de skulle identifiera ett barnansikte.

Gunilla Fredin varit verksam vid polisen i sexton år och undervisar på polishögskolan. Hon disputerar den 16 september i Lund på sin avhandling Children as eyewitnesses: memory recall and face recognition.