Europadomstolen har idag meddelat dom i de båda omdiskuterade målen Axel Springer AG mot Tyskland (ansökan nr 39954/08) och von Hannover mot Tyskland (nr 2) (ansökan nr 40660/08 och60641/08).
Domstolen fäller Tyskland för att ha kränkt tidningsförlaget Axel Springers yttrandefrihet (artikel 10 i Europakonventionen) genom att stoppa publicering av artiklar om en känd skådespelares narkotikabrottslighet. Publiceringsförbudet har prövats i flera instanser i Tysklands rättsväsen.
Enligt Europadomstolen innehöll Springertidningarnas artiklar endast bekräftade uppgifter. De behandlade dessutom inte direkt uppgifter av privat natur, utan handlade om hur skådespelaren greps på en offentlig plats och om brottmålet mot honom. Tyskland har inte heller kunnat visa att skådespelaren drabbats negativt av publiceringen. Däremot kan det antas att publiceringsförbudet påverkat Springerpressen negativt. Europadomstolen konstaterar i sin dom att inskräkningen av yttrandefriheten därmed inte stod i rimlig proportion till kränkningen av skådespelarens privatliv. Tyskland ska därför betala Springer ett skadestånd på 17 734,28 euro för förlagets ekonomiska skadan, samt 32 522,80 i rättegångskostnader.
I det uppmärksammade målet von Hannover mot Tyskland finner Europadomstolen däremot inte att någon kränkning av Europakonventionen skett. Målet gäller prinsessan Caroline av Monaco och hennes man prins Ernst August, som i tyska domstolar försökt stoppa publiceringen av foton på paret i icke offentliga sammanhang utan att lyckas. Enligt paret von Hannover har detta inneburit en kränkning av deras rätt till privatliv (artikel 8). Men Europadomstolen anser att de tyska domstolarna gjort en riktig avvägning mellan å ena sidan yttrandefriheten och, å andra sidan, prinsparets skydd för privatlivet när de inte stoppat publiceringen. Det fanns, enligt domstolen, ett allmänt intresse av att publicera de aktuella bilderna. Fotona av prinsparet togs inte heller i smyg, eller på något störande sätt.
Fem domare var skiljaktiga i Axel Springer-målet. Målen behandlades i så kallad stor kammare, och domarna kan därmed inte överklagas.