EU-domstolens generaladvokat Pedro Cruz Villalón bedömer inte att det svenska systemet med ”dubbelbestraffning” vid skattebrott strider mot EU:s rättighetsstadga. Det skriver han i sitt förslag till domstolsavgörande.

Haparanda tingsrätt har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen om huruvida det svenska systemet med skattetillägg och straffansvar för samma gärning strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Frågan rör ett brottmål, där en fiskare i Kalixälven är åtalad för skattebrott som består i att han har lämnat oriktiga skatteuppgifter. Skatteverket har tidigare påfört fiskaren skattetillägg för de oriktiga uppgifterna.

I sitt förslag till avgörande föreslår generaladvokaten i första hand att EU-domstolen inte ska ta upp tolkningsfrågorna till prövning, eftersom den saknar behörighet att pröva målet. Domstolen är obehörig eftersom målet inte handlar om Sveriges tillämpning av EU-rätten i den mening som avses i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 51.1, anser generaladvokaten.

Om domstolen ändå skulle pröva målet i sak, menar generaladvokaten i andra hand att artikel 50 i EU:s stadga inte hindrar en medlemsstat att åtala och straffa en person för brott, även om staten tidigare har påfört personen en administrativ sanktion för samma gärning – som exempelvis ett skattetillägg. Men det krävs enligt den rättsstatliga principen om förbud mot godtycklighet att domstolen kan beakta den tidigare administrativa sanktionen och kan lindra straffet vid påföljdsbestämningen i brottmålet.

Generaladvokatens slutsats är alltså att det svenska systemet med skattetillägg och skattebrottsåtal för samma gärning inte strider mot EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Generaladvokatens förslag till avgörande i målet