I en lagrådsremiss föreslår regeringen att ett nytt brott ska införas i brottsbalken: Kränkande fotografering.

Förslaget innebär bland annat att det krävs att fotograferingen sker olovligen för att den ska vara straffbar. Fotograferingen måste ha skett utan samtycke eller utan stöd av uttryckliga tillåtande bestämmelser.

Förslaget innebär att fotograferingen måste

  • ske under förhållanden där den fotograferade är särskilt utsatt, eller
  • ske på ett sätt som är påträngande eller dolt.

Med särskilt utsatt avses situationer där den fotograferade är försvarslös eller inte kan värja sig mot fotografering, till exempel om den fotograferade sover. Det krävs också att fotograferingen typiskt sett allvarligt kränker den personliga integriteten hos den som blir fotograferad. Det innebär att det straffbestämmelsen bara gäller de mest klandervärda fallen av kränkande fotografering.

Regeringen föreslår ett undantag i lagen: Fotografering som är försvarlig med hänsyn till syftet och övriga omständigheter ska inte vara straffbar. Vid bedömningen av om fotograferingen är försvarlig bör det vara av stor betydelse om fotograferingen ingår i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse, enligt förslaget.

Straffet för kränkande fotografering föreslås vara böter eller fängelse i högst två år.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

Lagrådsremissen Kränkande fotografering

Sveriges advokatsamfund yttrade sig över departementspromemorian Olovlig fotografering (DS 2011:1), där förslaget om förbud mot kränkande fotografering presenterades, i april 2011. Advokatsamfundet ansåg att förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning. I stället borde frågan ingå i Yttrandefrihetskommitténs arbete med en översyn av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, menade samfundet. Eftersom författningsförslaget också i övrigt innebar en rad problem när det gällde förutsägbarhet och rättssäkerhet, avstyrkte Advokatsamfundet förslagen i promemorian.

Mediebranschorganisationen Tidningsutgivarna (TU) har riktat skarp kritik mot förslaget i lagrådsremissen och kallar förslaget för  principvidrigt och rättsosäkert. TU framhåller att det innebär en betydande oförutsebarhet för den enskilde fotografen att från den ena till den andra situationen avgöra om en viss fotografering är försvarlig eller inte, och varnar för att förslaget innebär att en mängd fotografier med samhällsintresse inte kommer att tas.