– De nya resurserna lades inte på att klara upp vardagsbrott ute på fältet. Resurserna användes till specialisttjänster av olika slag - som fler brottsoffersamordnare, kriminalunderrättelsetjänst och spaning. Polisen borde ha prioriterat annorlunda om de hade velat öka uppklarningen. De borde ha avsatt de nya tjänsterna till exempelvis patruller som har mer tid att åka och göra inledande utredningsinsatser på brottsplatsen, säger Stina Holmberg, chef för utvärderings- och polisforskningsenheten på Brå.
Ett antal förändringar har dessutom, enligt rapporten, bidragit till att polisens arbete med att klara upp vardagsbrott har försvårats. Antalet anmälda brott har ökat samtidigt som polis och åklagare upplever att domstolarnas krav på teknisk bevisning har blivit högre, vilket kräver mer utredningstid. Andra serviceuppgifter än att förebygga och utreda brott, som till exempel att forsla hem bortsprungna husdjur, har också ökat och konkurerar om polisernas tid.
Svensk polis får ofta kritik för att uppklaringen av brott sker långsammare än i många andra länder.
– Det kan framstå som att Sverige är mycket sämre när man jämför kriminalstatistiken i olika länder. Men skillnaderna beror på att det finns olika sätt att räkna och att ta upp anmälningar. Nivån på brottsuppklarningen är lika bra i Sverige som i flera andra länder, säger Stina Holmberg.
Som exempel anger hon att polisen i Sverige alltid tar upp en anmälan oavsett om de tror att det är fråga om ett brott eller inte.
– I andra länder säger de att det inte är någon idé att anmäla om de inte tror att de har någon möjlighet att klara upp det. På så sätt slipper de brott i statistiken som inte går att klara upp.
För att fler brott ska klaras upp kan polisen, enligt Stina Holmberg, arbeta mer med återkoppling i organisationen.
– I ett försöksprojekt har vi sett att genom mer feedback kan polisen bli en lärande organisation och därmed hitta bättre sätt att arbeta ute på fältet.
Utredaren Anna Eksten tillade i samband med en pressträff att det finns potential för polisen att klara upp fler brott.
– Men den personal som utreder vardagsbrott som stöld, misshandel och skadegörelse, måste få mer tid till sitt arbete. Nu ses de ofta som en resursbank.