Lagmannen och utredaren Gudrun Antemar överlämnade i dag betänkandet ”Integritet och straffskydd” till justitie-och migrationsminister Morgan Johansson.

 

Utredaren, lagmannen och tillika Storhildan Gudrun Antemar och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

 

–Den lagstiftning vi har i dag ger inte tillräckligt skydd åt de unga, framförallt tjejer, som utsätts för hot, hat och sexuella trakasserier. Detsamma gäller för journalister och andra som deltar i det offentliga samtalet. Mer ansvar måste också läggas på utgivarna eftersom kränkande material som ligger kvar på nätet är en pågående kränkning, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Utredaren har haft i uppdrag att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet och lämna förslag på hur lagstiftningen bättre ska skydda dem som utsätts för hot och kränkningar på nätet.

–Det straffskydd som finns i dag behöver moderniseras. Bestämmelserna i brottsbalken kom till på 1960-talet före du-reformen och när vi hade fasta telefoner. Samtidigt kan inte allt som är kränkande och obehagligt straffas. Man måste hitta en gräns, sade Gudrun Antemar under en pressträff.

Utredaren lämnar en rad lagförslag där yttrandefriheten värnas samtidigt som integriteten skyddas.

Ett särskilt brott, olaga integritetsintrång, som kriminaliserar spridningen av integritetskänsliga bilder och föreslås. Det kan gälla spridningen av hämndporr, nakenbilder, obduktionsbilder och andra kränkningar. Olaga hot ska kunna gälla även hot mot någons integritet, till exempel att hota med att sprida sexfilmer och nakenbilder. Bestämmelsen om ofredande ska tydligare än i dag gälla ofredanden via internet. Vissa enstaka hatiska och mycket kränkande yttranden som ligger nära hot ska kunna straffas som ofredande. Förtalsbrottet förtydligas så att skyddet stärks mot att utpekas som brottsling och mot andra nedsättande uppgifter som skadar anseendet. Bedömningen av när ett förtalsbrott ska anses som grovt ska göras mer nyanserat genom att det ska beaktas vilka uppgifter som kan spridas via internet. Förolämpningsbrottet ska skydda människors självkänsla och värdighet. Straffansvaret för den som tillhandahåller en tjänst för att skicka in och ta del av andras bilder och meddelanden, exempelvis vissa sociala medier, utvidgas så att också meddelanden som uppenbart innebär olaga hot eller olaga integritetsintrång ska tas bort eller hindras från att spridas vidare. Rätten till brottsskadeersättning utvidgas till att även gälla kränkningar som sker genom grovt förtal.

Det är nödvändigt med utvidgat straffansvar för näthat, anser Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som var expert i utredningen.

–Utredningen har enligt min mening föreslagit nödvändiga, ändamålsenliga  och väl balanserade förändringar för att tillgodose det uppenbara behov som föreligger när det gäller att skydda integriteten utanför det grundlagsskyddade området. Det är i huvudsak där behovet är som störst. I gränsdragningen mellan skyddet för yttrandefriheten och skyddet för integriteten och privatlivet ska man komma ihåg att integriteten är en nödvändig förutsättning för att kunna utöva sina grundlagsskyddade rättigheter som yttrandefrihet. Därför är det nödvändigt och ett samhällsintresse att värnet om integriteten stärks. Vidare har Sverige en skyldighet enligt artikel 8 i Europakonventionen att ge enskilda ett verkningsfullt skydd för privatlivet. Det gör vi enligt min mening inte idag, säger Anne Ramberg.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.