Sverige har kritiserats vid ett flertal tillfällen, av bland annat FN och Europarådet, för långa häktningstider och hur restriktioner används. Kritiken har bland annat gällt att Sverige inte har ansträngt sig mer för att hitta alternativ till häktning, att det inte finns riktlinjer för hur barn i häkte ska hanteras och att restriktioner används för ofta.
Under ett seminarium förra veckan presenterade regeringens utredare, Inger Söderholm, några tankar kring hur användningen av häktning och restriktioner ska kunna minskas. Utredningen har bland annat diskuterat att införa en tidsgräns för häktestiden på nio månader för vuxna och tre månader för barn. Vid särskilt grova brott är tanken att tidsfristerna ska kunna förlängas. Utredaren anser att barn och unga framöver inte ska placeras på häkte utan på något av Statens institutionsstyrelses ungdomshem, där personalen har erfarenhet av att hantera barn.
Häktes- och restriktionsutredningen ska överlämnas till regeringen i augusti.