Domstolsverket har haft i uppdrag att analysera varför utgifterna för anslaget 1:12 ”Rättsliga biträden m.m.” ökat under flera år samt föreslå åtgärder för att skapa en bättre kostnadskontroll. Under perioden 2016 – 2020 har utgifterna ökat med 660 miljoner kronor (+24 procent).

Nu har Domstolsverket redovisat sin analys. I den konstateras att kostnaderna ökat för de flesta typerna av förordnanden och i de flesta domstolstyperna. I vissa fall har dock också kostnaderna minskat, bland annat i hovrätterna.

Domstolsverket pekar på flera olika skäl till att kostnaderna ökat (uppskattade kostnadsökningar orsakade av respektive skäl inom parentes):

  • Antal mål har ökat vilket gett fler förordnanden (400 mnkr).
  • Den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen (160 mnkr).
  • Antalet förordnandemål, alltså brottmål där försvarare eller målsägandebiträde förordnats, men där förundersökningen läggs ned utan att åtal väcks, har ökat kraftigt samtidigt som den genomsnittliga ersättningen för dessa mål ökat (150 mnkr).
  • Den genomsnittliga ersättningen för olika förordnanden som ökat något mer än den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen (50 mnkr).

Domstolsverket pekar i sin rapport också på att anslaget till rättsliga biträden skiljer sig från anslagen till exempelvis Åklagarmyndigheten och domstolarna, genom att det är ett så kallat sakanslag, utan tak. Detta innebär, enligt Domstolsverket vissa effektivitetsproblem. I rapporten uttrycker Domstolsverket att rättsliga biträden "har ekonomiska intressen som står i konflikt med statens intresse att dämpa utgiftsutvecklingen på anslaget”.

Analysen visar att flera av de faktorer som i olika sammanhang brukar nämnas som skäl till anslagets utgiftsökning, inte haft någon större påverkan, exempelvis de reformer och regeländringar som genomförts. Inte heller kan en ökad mängd stora och omfattande mål förklara kostnadsökningen.

Domstolsverket berör också frågan om eventuella oegentligheter begångna av rättsliga biträden. Verket konstaterar att det inte ingått i uppdraget att undersöka omfattningen av sådana oegentligheter, men uttrycker ändå att konsekvenserna av eventuellt fusk med ersättningen bedöms ”vara större ur ett förtroendeperspektiv än ur ekonomisk synvinkel”.

Utifrån sin granskning lämnar Domstolsverket också förslag på åtgärder mot de stigande kostnaderna för rättsliga biträden.

Bland de åtgärder som kräver lag- eller förordningsändringar finns:

  • Översyn av regelverket.
  • Utbyggd brottmålstaxa.
  • Bättre underlag vid förordnandebeslut och översyn av processen.
  • Krav på mer detaljerade och digitala kostnadsräkningar.
  • Översyn av regleringen av ersättning för tidsspillan.
  • Differentierad ersättning för advokat och biträdande jurist.

Bland de åtgärder som ryms inom Domstolsverkets bemyndigande finns:

  • Taxa för förordnandemål.
  • Möjlighet till uppföljning av hur taxa används.
  • Digital kostnadsräkning.
  • Värderingsverktyg för bedömning av biträdets anspråk.

Advokatsamfundet följer nu noggrant hur de åtgärder som Domstolsverket föreslagit följs upp då flera av åtgärderna kan komma att få betydande konsekvenser för ledamöterna i form av ändrade ekonomiska förutsättningar och ökad administrativ börda.

Advokatsamfundet har också haft en inledande dialog med Domstolsverket gällande planerna på införandet av digitala kostnadsräkningar och lämnat principiella och praktiska synpunkter på hur ett sådant system bör utformas bland annat med utgångspunkt i att detta inte får bli allt för administrativt betungande och de hänsyn som måste tas till advokaters tystnadsplikt.

Läs Domstolsverkets rapport om uppdraget.