I dag den 1 april träder riksdagens beslut om att införa hemlig dataavläs­ning som ett permanent tvångsmedel i kraft.

I propositionen 2024/25:51 föreslog regeringen att lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, som infördes som en tidsbegränsad lag den 1 april 2020, ska gälla utan tidsbegränsning. I slutet av februari beslöt riksdagen att bifalla regeringens förslag. Men det beslutsunderlag som regeringen lämnade till riksdagen i propositionen kan bygga på felaktiga siffror. Det har Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander upptäckt.

Enligt lagen ska tillsynsmyndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underrättas om alla beslut om hemlig dataavläsning. Varje år lämnar regeringen en skrivelse till riksdagen, där bland annat antalet redovisade tillstånd till hemlig dataavläsning under året redovisas. Skrivelsen bygger på Åklagarmyndighetens redovisning. Varje år sammanställer också Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i sin årsredovisning hur många underrättelser om beslut enligt lagen om hemlig dataavläsning som myndigheten har tagit emot under året.

När Mia Edwall Insulander arbetade med en artikel om hemliga tvångsmedel till Juridisk Tidskrift, upptäckte hon att de siffror om hemliga dataavläsning som regeringen redovisar i sin skrivelse inte stämmer med siffrorna i Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens årsredovisning.

Enligt Åklagarmyndighetens siffror i regeringens skrivelse (2024/25:64) beviljades 478 tillstånd till hemlig dataavläsning under 2023. Men Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden tog enligt sin årsredovisning emot 849 underrättelser om beslut.

I en intervju i Dagens Nyheter den 31 mars säger Mia Edwall Insulander: ”Jag tycker att det är anmärkningsvärt om det sitter personal på två olika myndigheter och redovisar fel siffror till riksdagen, som ska utöva den parlamentariska kontrollen.”

I intervjun säger Mia Edwall Insulander också att hon tycker att det är mycket allvarligt om regeringen redovisar fel siffror, så att riksdagen har felaktiga grunder för att göra sin parlamentariska kontroll. Hon menar att det innebär att riksdagen då inte har fått korrekt underlag för att bedöma om omfattningen av övervakningen är ändamålsenlig och proportionerlig.

Artikel i Dagens Nyheter den 31 mars 2025: ”Beslut om hemlig dataavläsning kan bygga på fel siffror”

Debattartikel av Mia Edwall Insulander till Juridisk Tidskrift 2024–25 s. 147: ”Hemliga tvångsmedel och rättssäkerheten – en tsunami av lagstiftning utan kontroll?”

Hemlig dataavläsning innebär att brottsbekämpande myndigheter i hemlighet läser eller hämtar information som finns i till exempel en mobiltelefon, en dator eller ett användarkonto till en kommunikationstjänst.