Advokatsamfundet har yttrat sig över departementspromemorian Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid (Ds 2025:7).
Promemorian lämnar förslag om en ny lag som ska ge polisen möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott. Den nya lagen bygger på EU:s AI-förordning (2024/1689), som är direkt tillämplig och alltså gäller som lag i Sverige.
I inledningen av sitt remissyttrande ifrågasätter Advokatsamfundet att lagstiftningsförslag som är så långtgående för den enskildes rättssäkerhet och personliga integritet lämnas i en departementspromemoria. Advokatsamfundet avstyrker lagförslaget i vissa delar, men har ingen erinran mot förslagen i övrigt.
Enligt artikel 5.1 h i AI-förordningen är det förbjudet att använda AI-system för biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmänt tillgängliga platser för brottsbekämpande ändamål. Men trots förbudet får en EU-stat i sin nationella lagstiftning tillåta sådan användning av AI-system enligt villkor som anges i AI-förordningen.
Advokatsamfundet framhåller att det är av yttersta vikt att den svenska lagen och de ytterst restriktiva situationer som undantaget från förbudet i EU:s förordning kan appliceras på är helt och fullt i överensstämmelse med artikel 5.1 h i AI-förordningen. Dessutom är det särskilt angeläget att det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier samt att de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna om kravet på nödvändighet, behov och proportionalitet upprätthålls.
Advokatsamfundet konstaterar att det finns olikheter mellan formuleringarna i förslaget till svensk lag och formuleringarna i AI-förordningen. Mot bakgrund av den bristande tydligheten och förutsebarheten i lagförslaget, med risk för efterföljande rättsosäkerhet i tillämpningen av lagen, avstyrker Advokatsamfundet förslaget i de delar formuleringarna avviker från motsvarande regleringar i AI-förordningen.
Därtill ställer sig Advokatsamfundet ytterst tveksamt till om de rättssäkerhetsgarantier som lämnas i lagförslaget i form av att tekniken ska vara proportionerlig och att det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol för att använda den, är tillräckliga, mot bakgrund av att det är fråga om inskränkningar i rätten till privatliv och skyddet för den personliga integriteten. Det gäller särskilt som domstolsprövning endast ska ske på begäran av åklagaren. Dessutom framgår av lagförslaget att rättegångsbalkens föreskrifter om offentliga ombud inte ska tillämpas. Det innebär att den enskilde inte har rätt till en kontradiktorisk prövning av ett beslut i ansiktsigenkänning i realtid, att den enskildes rätt inte kan tillvaratas av ett offentligt ombud och att det saknas rätt till förhandling. Avsaknaden av rätt till ett kontradiktoriskt förfarande och en muntlig förhandling löper stor risk att komma i konflikt med artikel 6 i Europakonventionen och artikel 47 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Mot den bakgrunden avstyrker Advokatsamfundet förslaget i den del som avser åklagarens tillståndsprövning och att något offentligt ombud inte ska utses.