Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Fem frågor till Johnny Herre

Johnny Herre

Aktuell:
Tillträdde nyligen som justitieråd.

Lockande att få vara med och
påverka rätsutvecklingen

Gratulerar till utnämningen till justitieråd! Visste Du att Du kunde vara aktuell för en sådan förfrågan och hur resonerade Du inför beslutet att tacka ja?
– Jag var inte medveten om att jag förekom i diskussionerna över tänkbara personer. Däremot har jag i efterhand förstått att jag vid några tillfällen fått subtila vinkar om att jag förekom i resonemangen. Antydningarna var dock sådana att de gick mig spårlöst förbi när de gavs. Under den korta tid jag hade på mig att lämna ett besked frågade jag mig om mitt spontana ja betingades av fåfänga eller främst av ett genuint intresse för arbetet. Det gick dock relativt fort att inse att möjligheten att få vara med och bidra till rättsutvecklingen var så lockande att det inte var möjligt att tacka nej. 
 
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för justitierådet Herre?
– Dagarna är väldigt varierande även om det finns vissa parametrar som är fixerade. Dagarna ägnas huvudsakligen åt tre olika sysslor; inläsning av mål och ärenden och därtill hörande rättsfrågor, föredragningar och domskrivning. Vi skiljer inom domstolen på enmans-, tremans- och femmansmål, där enmansmålen är de mål som är av sådan karaktär att det är tillräckligt med beslut av ett JR. Dessa tar en hel del tid i anspråk i vissa perioder, vilket lätt kan inses om det beaktas att domstolen avgör mer än 6000 mål och ärenden per år. De mål som tar mest tid i anspråk är dock femmansmålen som ju utgör den egentliga prejudikatbildande verksamheten.

Finns det någon aspekt av Din tidigare yrkesroll som Du inte kommer få utrymme för i Din roll som justitieråd och som Du kommer att sakna?
 – Det finns åtminstone tre saker som jag kommer att sakna. Den första är den omfattande kontakten med duktiga studenter. Den andra är friheten att delta i mer omfattande internationella forskningsprojekt som innefattar resande. Den tredje är möjligheterna till rådgivningen till kvalificerade jurister rörande klienters pågående eller kommande tvister, en verksamhet som inte är förenlig med domarrollen.

Du har varit skiljeman i ett stort antal kommersiella skiljeförfaranden innan Du blev justitieråd. Vad är enligt Din mening de viktigaste sakerna en advokat bör tänka på som ombud i en kommersiell tvist? 
– Min uppfattning är att mer erfarna advokater vet precis vad de ska tänka på. En av de få saker som ibland brister är emellertid att ombuden ibland skjuter alltför brett i hopp om träff på något i stället för att våga koncentrera målet till den eller de frågor som är viktiga för utgången och därmed för framgång i processen. Starka argument blir inte starkare av att de förekommer som några av många argument. Det som dock har skett under de senaste tio åren är att det processuella spelet och användningen av processuella argument fått allt större utrymme i såväl svenska som internationella skiljetvister. Jag är inte säker på att denna utveckling gagnar skiljeförfarandet som tvistelösningsform eller de parter vars ombud ägnar mycket kraft åt denna typ av processföring.

Det är vanligt förekommande i Sverige att yrkesaktiva domare utses till ordförande i skiljenämnder, vilket ibland väcker förvåning bland våra advokatkollegor i andra länder. Vilka för- respektive nackdelar ser Du med att svenska domare tar skiljemannauppdrag?
– Argumenten är nog väl kända. Det som främst talar emot att aktiva domare tar skiljemannauppdrag är naturligtvis att det kan uppkomma situationer där detta orsakar problem i dömandet eller för kollegerna vid den domstol där domaren är verksam. Det finns emellertid åtminstone två starka argument som talar för att aktiva domare också fortsättningsvis ska få agera som skiljemän. Det första är att vi i Sverige har en tradition där kommersiella tvister avgörs av skiljemän, att Sverige som stat uppenbarligen anser att detta är något positivt för näringslivet och att därför aktiva domare med deras dömande erfarenhet kan bidra till den kompetens som behövs för en effektiv tvistelösning. Det andra argumentet är att de kommersiella tvisterna ofta rör sådana rättsområden som allmänna domstolar i alltför liten grad konfronteras med och att verksamheten därför svarar för kompetensutvecklingen hos dessa domare, till gagn för den vanliga dömande verksamheten.

Rikard Wikström ställde frågorna