Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Månadens Krönika: Linda Gustafsson

 Linda Gustafsson

Linda Gustafsson
Advokat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett gott mentorskap är guld värt

”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra” sade Madeleine Albright några år efter det att hon lämnat sin post som USAs första kvinnliga utrikesminister. Uttalandet väckte uppmärksamhet i media och det har skrivits både debattartiklar och böcker med citatet som tema. Den här krönikan ska dock inte fokusera på eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns vilja att hjälpa varandra, utan om betydelsen av att överhuvudtaget få stöd i början av karriären som biträdande jurist. Att ha tillgång till en mentor – oavsett om denne är formellt utsedd eller ett naturligt stöd på byrån eller utanför - är väsentligt för att kunna utvecklas och på ett effektivt sätt nå de ofta högt uppställda målen.

Oavsett om man siktar på att bli företagsledare, minister eller delägare på en advokatbyrå så börjar resan någonstans. Som ung biträdande jurist har man olika förutsättningar beroende på advokatbyråns storlek. Det får stor betydelse för den framtida utvecklingen om man får vägledning, uppbackning och inspiration. Det finns flera tråkiga exempel där lysande unga juridiska begåvningar med gott omdöme och mycket energi har slutat efter en tid på advokatbyrå. Som skäl anger de att de tröttnat på bristande vägledning, utebliven feed-back eller att endast få ta del av en isolerad del av ett uppdrag utan att få se helheten. Den kommande generationens jurister lär inte ha större fördragsamhet med bristfälligt ledarskap eller brist på mentorskap än dagens jurister.

Djungelns lag fungerar (dessvärre) ofta ganska bra på ambitiösa unga jurister – de arbetar generellt sett gärna och i konkurrens med andra duktiga medarbetare – men sannolikt får alla inblandade parter (klienten, de biträdande juristerna och delägarna) ut mer av det nedlagda arbetet om de unga får tillräckligt med coachning. Jag tror att ett gott mentorskap kan vara ett av de stora konkurrensmedlen för byråerna att attrahera och behålla duktiga lovande medarbetare. Med rätt uppbackning känner de unga juristerna större glädje och delaktighet i arbetet, de slipper göra tämligen onödiga misstag och de når sina mål snabbare.

Det finns många brillianta advokater och delägare i Sverige med stor erfarenhet som utgör en mycket värdefull samlad kunskapsbank. Denna kunskap borde förmedlas till de unga juristerna i större utsträckning än idag! De äldre kollegornas engagemang har stor betydelse och de är en stor inspirationskälla. Under mitt arbete på mindre advokatbyråer med affärsjuridisk inriktning har jag haft förmånen att ha ett gott mentorskap och bra vägledning och jag inser vilken stor betydelse det har haft.

Vad är då ett gott mentorskap? Det skulle kunna beskrivas som att mentorn värnar om att den unge juristen får full insyn och information under ett ärendes gång, att det ges feed-back på det utförda arbetet, att låta den unge få arbeta självständigt och löpande få råd om klienthantering och advokatetiska frågor. Tidsbrist är ofta ett problem för de erfarna advokaterna och delägarna. Klientarbetet måste givetvis prioriteras, men den gode chefen måste alltid ha ett genuint intresse av att de yngre medarbetarna ska utvecklas och nå framgång och de måste avsätta tid för sådant utvecklingsarbete. Det kan till och med vara så att mentorn kan dra lärdom av adeptens iakttagelser och fräscha idéer!

Jag tror att advokatyrkets svåra konst kan läras mer effektivt med ett gott mentorskap. Som ung biträdande växer man stolt med uppgifterna och det ansvar som successivt läggs på ens axlar på vägen till att bli advokat skall normalt sett inte vara för tungt att bära utan vara en del av den naturliga och effektiva utvecklingen. Med rätt vägledning och utbildning av de unga biträdande juristerna är det enligt min uppfattning rimligt att kravet på praktisk juridisk verksamhet för inträde i samfundet skulle kunna ändras från fem till tre år (enligt det förslag till ändring av samfundets stadgar som antogs av Sveriges advokatsamfunds styrelse i augusti 2009) utan att ge något avkall på kvaliteten på de nyutexaminerade advokaterna. Jag tror inte att man i grunden är mer ”lämplig” som person efter fem arbetade år än efter tre år utan det handlar mycket om vilken hjälp man får och hur effektivt man tillgodogör sig dessa råd. Lika viktigt för en bra utveckling är arbetsuppgifterna och givetvis det egna intresset och engagemanget för klienterna och juridikens värld. Jag säger inte att mentorprogram ska vara obligatoriska men en god mentor är verkligen guld värd!   

Linda Gustafsson