Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Månadens krönika: Henrik Fieber

Henrik Fieber

Henrik Fieber
Advokat


 

 

 

 

 

 

 
Bitisar, engagera eder!

Gud vet att advokatbyråer inte är världens lättaste arbetsplatser. Byråerna är svårförståeliga organisationsstrukturer där delägarna styr i oklara politiska allianser. Som Harvardprofessorn David B. Wilkins något provocerande anmärkte på ett lunchseminarium anordnat av Advokat i framtiden i våras: Biträdande juristernas vardag präglas av en ojämn tävlingsbana där partiska domare dömer efter otydliga regler och där det inte alltid är de biträdande juristernas prestationer på arbetsplatsen som fäller avgörandet. Detta är inte en perfekt grogrund för ett spirande grästrotsengagemang.

Men trots detta – och kanske i viss mån på grund av detta – är det viktigt att biträdande jurister engagerar sig i advokatbyråernas utveckling och framtid. För inte sådär jättelänge sedan utgjordes advokatbyråerna i Sverige av idel vita män. En delägare på min byrå drog sig häromdagen till minnes när den första kvinnan anställdes på den advokatbyrå han då jobbade. Delägarna frågade sig på den tiden hur klienterna skulle reagera på att behöva träffa en kvinna i mötesrummet. Idag är en majoritet av de som nyanställs på advokatbyråer kvinnor. Samtidigt härstammar allt fler jurister på svenska advokatbyråer från andra kulturer än den traditionellt svenska. Och alla ställer krav på större balans mellan jobb och fritid. Byråerna ser helt enkelt annorlunda ut idag än vad de gjorde för 20 år sedan.

I en sådan föränderlig miljö är nya och fräscha idéer oumbärliga, idéer som kanske inte alltid finns på delägarnivå. Men trots att det säkert finns massor med unga jurister som sitter inne med förslag på hur en modern advokatbyrå skulle kunna se ut, ser det lite si och så ut med engagemanget bland biträdande jurister på advokatbyråerna. Biträdande jurister verkar i många fall vara nöjda med att sitta på sidolinjen och tyst acceptera de beslut som fattas i delägarkretsen.

Nu bör det genast sägas att jag inte vill peka ut någon särskild advokatbyrå i detta hänseende, inte ens min egen. Graden av engagemang bland byråernas biträdande jurister skiljer sig åt i betydande omfattning. En ung biträdande jurist som jag mötte på en advokatkurs i samband med att jag föreläste om projektet Advokat i framtiden berättade om hur de biträdande juristerna på hans byrå arbetade för ett ökat inflytande. De hade suttit sig ner och utarbetat ett dokument innehållande allt det som man ville förbättra, och hur detta skulle ske. Idéerna utgick från majoritetens uppfattning, men för att ingens åsikt skulle förbises redovisades även vissa av minoritetens uppfattningar. Han berättade att sedan initiativet togs hade ingen biträdande jurist slutat på byrån.

Det finns flera bra anledningar till varför vi biträdande jurister bör försöka vara delaktiga i hur advokatbyråerna styrs. Förhoppningsvis kommer de advokatbyråer vi idag jobbar på någon gång i framtiden att vara våra. Detta känns som en än trevligare utsikt om denna arbetsplats då reflekterar våra värderingar. De värderingar vi innehar – med större fokus på jämställdhet, öppenhet och ökad balans i livet – är goda värderingar som gör en arbetsplats modernare och bättre. Vi måste våga stå för dessa värderingar, även inför delägarna.

Det bör även framhållas att ingen gillar en jasägare, inte ens delägare. Integritet och ett mod att stå för sina värderingar och åsikter inger respekt, inte irritation över bristande medgörlighet. Inte minst bidrar delaktighet från vår sida till en större känsla av att vi påverkar vår egen tillvaro.

Även från delägarhåll bör ett ökat engagemang bland biträdande jurister välkomnas. Behandlingen av unga jurister kan göras till en konkurrensfördel. Detta gäller inte bara sociala aktiviteter som fredagsöl och skidresor – som är nog så viktiga – utan även möjligheterna för de biträdande juristerna att ta del i byråns utveckling. Som exemplet ovan visade kan större delaktighet hos de biträdande juristerna leda till en ökad lojalitet bland medarbetarna, och därmed minskad risk för att de sticker till en annan byrå, eller till vad som ibland framstår som unga bitisars Shangri-La: bolagsjuristjobbet. Det är också välkänt att unga jurister har en tendens att snacka med varandra. Vi biträdande juristerna är alltså de bästa ambassadörer en byrå kan ha i sin strävan att rekrytera the best and the brightest. Ökat engagemang bidrar även till att fostra framtidens ledare.

Men vad är det då för frågor där en biträdande jurist bör engagera sig? Svaret är nog att det inte finns något enkelt svar. Men exempelvis kan det röra så olika frågor som hur ärenden hanteras effektivast, rekryteringsfrågor, föräldraledighet, ersättningssystem, handledning, marknadsföring eller sociala aktiviteter. Bitisar kan ju också ha särskilda intressen. Varför inte starta ett pro bono-projekt? Eller ta initiativ till att bjuda in likasinnade jurister till en lunch på den egna byrån. Jag tror dock att endast fantasin bör ses som en begränsning.

Ett förbättrat engagemang kan självklart ta sig många uttryck. Vissa byråer har bitisråd, dit de ungas idéer kanaliseras och som står som en förbindelselänk mellan de biträdande juristerna och delägarna. Men ett engagemang behöver inte vara så formaliserat. Det kan räcka med att säga ifrån när ett dumt beslut har fattats eller att våga uttrycka sin åsikt på en fikarast. Märk väl att jag inte menar att vi ska gnälla till våra delägare i stället för till våra biträdande juristkollegor. Det behöver väl knappast sägas att konstruktiv kritik, innehållande konkreta förslag på förbättringar, fungerar bättre än gnäll.

Henrik Fieber