Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Månadens krönika februari 2011: Jesper Schönbeck

Jesper Schönbeck

Jesper Schönbeck
Advokat

Advokat i framtiden – några betraktelser

Som namnet på projektet antyder handlar Advokat i framtiden just om de frågor som rör oss advokater i framtiden. Hur kommer verksamheten att bedrivas, hur attraheras de bästa talangerna och hur ska den största klientnyttan kunna levereras? Kvalitet, professionalism, integritet, lojalitet, affärsmässighet och tillgänglighet är några av de värdeord som advokatbyråer brukar framhålla som viktiga för verksamheten. Hur ska vi kunna tillförsäkra att advokatverksamhet även levererar detta under en lång tid framöver? Som en känd investerare från Omaha har sagt är i och för sig ”backspegeln alltid renare än vindrutan” men vi kan i alla fall försöka beröra några av de frågor som ofta framhålls som viktiga för en långsiktigt framgångsrik advokatverksamhet.

Som nämndes i en krönika för några månader sedan står ett generationsskifte inom advokatkåren för dörren. Detta kommer i sig att innebära utmaningar för att överföra de erfarenheter som byggts upp av generationen som är på väg att lämna branschen. Vid samtal med mer erfarna kollegor är det sammanfattande intrycket att de upplever sin karriär som advokater som utmanande, kunskapsrik, spännande, varierande, kreativ, lönsam och inte minst kul. Det är viktigt att detta förmedlas till den generation som ska ta över. I en organisation där humankapitalet är den viktigaste tillgången är inställningen bland personalen och känslan av samhörighet med företaget det absolut viktigaste för en framgångsrik verksamhet. Det gäller oavsett om du kallar dig humanjurist eller affärsjurist.

Kommer yrket att vara lika attraktivt som det har varit de senaste åren och kommer duktiga, intresserade och företagsamma unga människor välja advokatbyrån som sin plattform för utveckling? Vid samtal med kollegor i branschen råder det delade meningar. Vissa menar att det alltid kommer att vara intressant för unga, driftiga människor, andra menar att guldåldern är förbi och konkurrensen om talangerna ökar allt mer från andra yrken.

Något alla är överens om, men inte alltid pratar om är vikten av lönsamhet för en advokatbyrås möjlighet att attrahera de bästa talangerna och därmed i slutändan leverera den största klientnyttan som i sin tur bidrar till de lönsammaste kontona som medför att de bästa talangerna kan attraheras. Denna goda spiral kan snabbt brytas och så snart tron på den egna byrån försvinner går det fort utför.

Vad finns det då för indikatorer på åt vilket håll det lutar? En faktor som har betydelse är om andra yrken kan erbjuda mer intressanta arbetsuppgifter, en mer internationell arbetsplats och bättre ersättning. Jurister idag jobbar i vitt skilda fält och känner sig inte bundna till det traditionella advokatyrket – de kan vara allt från managementkonsulter till investmentbankirer, entreprenörer till företagsledare, eller olika positioner inom offentlig sektor och ideella organisationer. Varför välja mer arbete till lägre ersättning och oklara framtidsutsikter? Som vi har sett i krönikor och vid Advokatsamfundets seminarier uppfattar (framför allt) biträdande jurister mixen av arbetsbelastning, arbetsuppgifter och ersättning som oattraktiv. Är de bara bortskämda eller finns det någon substans i argumenten? Kommer det att justeras när det blir svårt för byråerna att hitta lämpliga kandidater att anställa? Måste då lönsamheten sänkas genom exempelvis högre löner eller fler personer per projekt för att kunna attrahera nya kandidater?

För att göra kalkylen än mer ansträngd ser vi även en betydande prispress från klienterna – högre kostnader och lägre intäkter brukar inte vara en lyckad kombination i en affärsverksamhet. Vad finns det för medel för att vända detta till en positiv spiral – hur skapar vi vinnarkänsla och framtidstro?

Det går inte att bortse från att lönsamhet är viktigt för den långsiktiga utvecklingen av verksamheten. Tar vi rätt betalt för våra tjänster? Kan det vara så att vi tar för mycket betalt för vissa tjänster och för lite för andra? Skulle vi behöva differentiera våra priser? Är det samma sak med ersättning för anställda? Tappar vi duktiga talanger för att de inte känner att de får utrymme i den ibland något stelbenta karriärtrappan på en advokatbyrå? Måste karriären göras (som den alltid gjorts) med starkt fokus på de första 7-10 åren på byrån?

Det är möjligt att svaren på alla frågorna ovan är att vi inte behöver göra några förändringar. Kanske har unga advokater ställt dem i alla tider. Frågorna är därför inte desto mindre relevanta. Låt oss ta en diskussion om 20 år när vi vet svaren men låt oss nu i alla fall vara medvetna om vilka utmaningar branschen står inför. Till dess ställer jag mig frågan, som de säger i På spåret: ”Vart är vi på väg?”.