Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Månadens krönika mars 2013: Jonas Tamm

Jonas Tamm
Jonas Tamm
Advokat 

Den internationella rättens intåg i straffrättsprocessen

Vill du komma i kontakt med internationella rättsfrågor ska du inte välja humanjuridiken, definitivt inte straffrätten.

Kommentarer med denna innebörd var inte helt ovanliga under studietiden då vi diskuterade olika framtida yrkesalternativ. I ett tillbakablickande perspektiv är påståendet säkert helt riktigt. Särskilt det straffrättsliga området har länge varit fredat från internationell påverkan. På bara några år har dock läget märkbart förändrats.

Jag läste för en tid sedan en artikel om en brittisk barrister som tillsammans med några kollegor grundat en byrå i London specialiserad på internationell straffrätt. Byrån sysselsätter idag sex advokater som i princip uteslutande arbetar med detta och angränsande rättsområden. Motsvarande advokatorganisation finns nu inte i Sverige men väl en särskild inrättad krigsrättskommission inom polisen med uppdraget att utreda misstankar om folkrättsbrott begångna var helst i världen. Vid Stockholms tingsrätt pågår för övrigt det första målet i Sverige angående påstådda brott i samband med folkmordet i Rwanda.

Man behöver emellertid inte höja blicken nämnvärt för att se den internationella rättens intåg i den nationella straffrättsprocessen. Ett tydligt exempel är hur Europakonventionens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter alltmer aktualiserats även i mindre komplexa brottmål. Att Europakonventionen fått konstitutionell status talar naturligtvis inte för att Strasbourgs praxis kommer att få mindre betydelse i svenska rättssalar framöver.

Vid sidan av konventionsrättslig praxis kan även det EU -rättsliga regelverket förväntas få ett större genomslag i vissa brottmålstyper. Ett aktuellt exempel är ju den nu pågående debatten om det svenska systemet med ”dubbelbestraffning” vid skattebrott; en fråga som slutligen kom att hamna på EU-domstolens generaladvokats skrivbord.

Internationaliseringen begränsar sig nu inte endast till en utökning av tillämpliga rättskällor. Genom Lissabonfördragets ikraftträdande pågår även en utveckling av det straffrättsliga samarbetet mellan stater. Informationsutbyte mellan brottsutredande myndigheter i olika delar av Europa och världen kommer att underlättas.  Utrymmet för att inom ramen för en inhemsk brottsutredning få hjälp med förundersökningsåtgärder i andra länder kan förväntas öka i omfattning.

Det mellanstatliga samarbetet kan motiveras av behovet av att möta utmaningar från gränsöverskridande brottslighet men väcker också grundläggande rättssäkerhetsfrågor. Försvararens reella möjligheter att granska förundersökningens kvalitet kan naturligtvis påverkas i den mån utredningsåtgärder utförs i utlandet. Likaså kan det vara svårt att kontrollera tillförlitligheten av sådan information som inhämtas från annat land.

Utifrån den nu tecknade bilden kan det kort sagt sägas att brottmålsadvokaten i många avseenden kan komma att ställas inför nya utmaningar i framtiden.