Rapporten beskriver aktuella handelsmönster, identifierade kringgåenden och hur sanktionsbrottslighet tar sig uttryck. Den ger också en samlad bild av myndigheternas iakttagelser sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Rapporten innehåller flera viktiga slutsatser.
Stora förändringar i handelsflöden
Direkt svensk export till Ryssland har minskat kraftigt, men myndigheterna bedömer att det sker omfattande indirekt export via tredjeländer. Det finns ett betydande mörkertal i kringgåenden av handelssanktionerna.
Risk för medverkan, medvetet eller omedvetet
Myndigheterna lyfter att komplexa bolagsstrukturer, transaktionskedjor i flera led, tillfälliga bolagsförvärv och användning av mellanhänder ofta används för att kringgå sanktioner. I dessa sammanhang kan rådgivare, inklusive affärsjurister, riskera att bli möjliggörare även utan avsikt.
Tredjeländer med förhöjd risk
Rapporten pekar särskilt ut länder i Kaukasus, Centralasien samt bl.a. Turkiet, Förenade Arabemiraten, Indien, Iran och Kina som återkommande transitpunkter för avledning av sanktionerade varor.
Frysning av tillgångar
Sverige tillämpar direkt frysning, vilket innebär att verksamhetsutövare själva ansvarar för att frysa tillgångar som tillhör sanktionslistade personer. Drygt 43 miljoner euro har hittills frysts, främst av finansiella aktörer.
Du hittar den fullständiga rapporten här.
Rådet kommer nu att fokusera på att identifiera, kartlägga och analysera risker och metoder för överträdelser av internationella sanktioner samt ta initiativ till gemensamma åtgärder för att förebygga, förhindra och upptäcka sanktionsbrott.
Myndigheterna som ingår i rådet är Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.