Studien visar att en femtedel av nätverkskriminella eller personer som hade kopplingar till de nätverkskriminella under perioden 2020–2023 hade engagemang i minst ett företag. Totalt rör det sig om cirka 23 000 företagsengagemang. Dessa företag utgör cirka 1,7–2 % av alla svenska företag, men är överrepresenterade i konkursstatistik och skulder till staten. Företagen är ofta små, utan anställda, med låg eller ingen deklarerad omsättning, men används som transaktionsplattformar, fasader eller kreditskapare.
I rapporten konstateras att företag är attraktiva för kriminella eftersom de ger legitimitet, tillgång till nya arenor, möjlighet att skala upp verksamhet och dölja brott bakom formell affärsverksamhet. Genom företagsformer kan brottsaktiviteter som bedrägerier, penningtvätt, smuggling och offentliga bidragsbedrägerier genomföras lättare. Vad gäller penningtvätt särskilt konstateras bland annat att det förekommer att klientmedelskonton utnyttjas som slusskonton för att göra brottsvinster svårare att spåra samt att kriminella söker sig till bland annat advokater som möjliggörare.
Rapporten identifierar flera svagheter som möjliggör brottslig användning av företag. Till dessa hör bland annat utnyttjande av befintliga företag, bristande insyn och kontroller och användande av målvakter.
Ett antal åtgärder föreslås i rapporten för att minska systemens sårbarheter. Exempel på åtgärder som föreslås är utvidgat näringsförbud, bättre tillgång till belastningsregister och större möjlighet till samordning av registerdata mellan myndigheter.
Ta del av hela rapporten Företag som brottsverktyg, Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön i dess helhet här.