Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Månadens Hilda maj 2012: Hanne Mannheimer

Hanne Mannheimer

Hanne Mannheimer
Advokat

Personligt

Bosatt i Lund med 3 vuxna barn i Stockholm. En Jack Russel-tik som vaktar mitt kontorsrum på Advokatfirman Delphi i Malmö. Sitter i Kulturhistoriska föreningens styrelse och har varit Lundakarnevalens advokat i mer än ett decennium.

Chefstips

  • Bli tidigt drottning inom något litet område.
  • Träna muntlig framställning.
  • Var alltid väl förberedd.
  • Ta tillvara fördelarna med att vara kvinna.
  • Håll kontakt med arbetet under föräldraledigheterna.

 

Tillfälligheter styr ofta val i livet

 

När jag tog studenten på den naturvetenskapliga linjen hade jag ingen aning om vad jag ville göra med min framtid. Jag fick rådet att skaffa mig en bred utbildning – läs juridik eller gå på socialhögskolan. Med hänsyn till att juridik vid den tiden var för sådana som inte kunde komma in på något annat - utbildningen var ospärrad - så var valet enkelt, Socialhögskolan. Jag stötte emellertid ihop med en av mina kusiner, själv socionom, och när han fick höra om mina framtidsplaner tittade han allvarligt på mig och sa med bestämd röst: Hanne, lova mig en sak - ALDRIG Socialhögskolan. Ja så blev det då juridik.

Vad vill jag ha sagt med detta?
Avgörande val i livet är ofta avhängiga av rena tillfälligheter. Så var beredd, var öppen, lyssna och välj med sunt förnuft!

Jag är ännu en i raden av Hildor som uttrycker sin kärlek till sitt arbete och som känner sig privilegierad att ha hamnat på ett sådant fantastiskt jobb. Jag har aldrig haft någon skarp skiljelinje mellan mitt arbetsliv o min fritid. Det behövs ju inte om man har ett kul och inspirerande arbete. Mina 3 barn hade sannolikt tyckt att det hade varit bättre om min skiljelinje hade varit mer uttalad.

Jag började min bana med 1/2 år som polisnotarie och 2 år på en mindre tingsrätt. Den första fråga jag ställdes inför där var: hur gör man när man ska öppna ett testamente? Jag blev helt ställd och förklarade att det var en intressant fråga, att jag aldrig fått den tidigare (det var min 2a dag på tingsrätten) och att jag skulle ringa tillbaka efter att ha undersökt saken. En skrattande 1e notarie sa: Ta en brevsprätt! Så jag ringde tillbaka och meddelade att jag inte hittat några tvingande bestämmelser rörande öppnande av testamente och att de kunde välja det sätt de själva ansåg lämpligast. Lärdomen från detta är att det sällan krävs ett omedelbart svar utan man kan oftast återkomma sedan man hunnit tänka igenom sitt svar samt att man ska behandla alla frågor – hur simpla de än kan te sig – och därmed även frågeställaren med värdighet.

Efter min tingsmeritering kom jag att tillbringa 2 år i USA och hade förmånen att få en praktiktjänst på Rhode Island Supreme Court. Jag förberedde mål (skrev tryck) som skulle argumenteras i delstatens högsta domstol. Det fanns inget Internet på den tiden så all common law fanns i bokform i domstolens bibliotek. Det tog flera månader innan jag lärt mig var jag kunde hitta vad och vilka rättskällor som var relevanta, att t ex Alabamas lagar hade en alltför stark influens av romersk rätt för att passa Rhode Islands rättsliga system och att man hellre använde Massachusettes och Californiens lagar där. Det var kolossalt lärorikt att få leva med och därigenom få en ordentlig inblick i ett annat lands rättssystem samt inte minst att få se sitt eget rättssystem ur deras synvinkel.

När jag återvände till Sverige var min framtid åter ett enda stort frågetecken. Jag har den olyckliga – dock oftast lyckliga - sidan att jag trivs där jag hamnar. Jag har därför beroende på var jag praktiserat funderat på advokat, bankjurist, sjörättsjurist, polis, domare – men det blev advokat. Till att börja med på en mindre byrå där jag fick göra allt och genomgå en riktig trial and error-period. Efter 7 år på denna byrå blev jag erbjuden att komma till en större byrå och den byrån har jag blivit trogen. Jag arbetar huvudsakligen med entreprenörer, med andra ord människor som brinner för det de är verksamma inom och som inte har tillstymmelse till skiljelinje mellan arbete och fritid, helger och vardagar. Visst kan det vara påfrestande – inte minst för omgivningen – att bli uppringd på julaftonen men det uppvägs av deras smittande entusiasm och medryckande drivkraft. Dessutom - det är ju bara julafton en gång om året.

Skulle jag få tillfälle att leva om mitt liv så skulle det bli detsamma utom möjligen att jag i min ungdom skulle ha varit basist i ett rockband

Men så är det ju - man ångrar inte det man gjort utan det man inte gjort.