Det övergripande syftet med denna avhandling är att kartlägga och utreda allemansrättens innehåll.
Allemansrätten finns omnämnd i två lagar, regeringsformen och miljöbalken.Men vad den rätten närmare innebär finns inte särskilt reglerat.
Det finns bara ett fåtal domar som direkt handlar om allemansrätten. Åsa Åslund har vid sidan av dessa studerat ett hundratal andra domar och dokument där resonemang förs kring allemansrätten. Det rör frågor om markanvändning, exempelvis strandskydd eller bygglovsärenden.
Hennes avhandling visar att allemansrätten ger oss rätt att utnyttja andras mark, både för vardagsnytta och rekreation men också i kommersiellt syfte, till exempel genom arrangerade turistresor och liknande, under förutsättning att naturen inte tar skada.
Frågan om kommersiellt utnyttjande har berörts av Högsta domstolen i det s.k. forsränningsfallet (NJA 1996 sid. 495) där en markägare i Västergötland ville förbjuda grannen att utnyttja hans fastighet för organiserade flottfärder. HD förbjöd verksamheten men slog fast att det är tillåtet, enligt allemansrätten, att bedriva kommersiell verksamhet på någons mark, förutsatt att denna inte skadas
Det finns undantag från allemansrätten. Mark som behövs för näringsändamål (t.ex. jordbruk) och som är biologiskt känslig kan undantas.