Surrogatfödda barn har blivit ett allt vanligare sätt för ofrivilligt barnlösa som vill bli föräldrar. Trots det släpar svensk lagstiftning efter på området. I flera länder har under senare år surrogatmoderskap reglerats på olika sätt men i Sverige finns ingen lagreglering som tillåter eller förbjuder detta.
Jane Stoll undersöker de juridiska aspekterna kring surrogatarrangemang, vilka problem som kan uppstå och ger förslag på lösningar när det gäller fastställandet av det rättsliga föräldraskapet. Vidare beskrivs hur några andra länder (England, Wales, Israel) reglerat motsvarande frågor.
Viktiga frågor som diskuteras är bland annat om nuvarande familjerättsliga regler behöver göras tydligare i samband med surrogatmoderskap. Det kan till exempel bli nödvändigt att undanröja alla tvivel om att det är den kvinna som föder barnet som är barnets rättsliga mor även vid surrogatmoderskap, och ifall adoption kan vara ett alternativ för överföring av det rättsliga föräldraskapet från surrogatmamman till mottagande föräldrar. Avhandlingen undersöker även etiska aspekter kring surrogatarrangemang.
Utgångspunkten i avhandlingen är att det bästa för barnet är att ha rättsliga föräldrar vid födseln, något som måste prioriteras framför de barnlösa parens intresse av att bli föräldrar.
Surrogacy arrangements and legal parenthood : Swedish law in a comparative context av Jane Stoll, Uppsala universitet