Den samiska rätten att bedriva renskötsel med tillhörande befogenheter, som jakt och fiske mm, är grundat på reglerna om urminnes hävd. Trots att det rör sig om samma tradition bland de skandinaviska samerna är ländernas reglering av och förståelse för renskötseln långt ifrån lika, menar jur.dr. Christina Allard, som är verksam vid Luleå tekniska universitet och UiT Norges arktiska universitet.
Den norska lagstiftningen är tydligare och domstolarna har mer kunskap om och större vana vid att hantera markrättigheter som är oklara. I Sverige och Finland finns få rättsfall som har med renskötselrätt att göra.
Den nyutgivna boken Renskötselrätt i nordisk belysning (Makadam förlag)är den första framställning som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna har vuxit fram.
Författaren Christina Allard som forskar om samiska och andra urfolks rättigheter driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law). Hon har också nyligen gett ut antologin Indigenous rights in Scandinavia: autonomous Sami law tillsammans med Susann Funderud Skogvang.
Bidragen i antologin, skrivna av nordiska akademiker, visar på samernas rättsliga situation i de skandinaviska länderna, också i jämförelse med förhållandena för ursprungsbefolkningar i andra länder, speciellt utvecklingen i Kanada och Nya Zeeland.