Juridiska biblioteket ordnade ett seminarium med temat ”Böckernas betydelse – i går, i dag och i morgon” den 3 oktober i Advokatsamfundets hörsal.Tre tidigare eller nuvarande domare i Högsta domstolen samt författaren och förläggaren Svante Weyler medverkade.
Bertil Bengtsson.
Före detta justitierådet i Högsta domstolen Bertil Bengtsson redovisade resultaten från undersökningar av hur HD har hänvisat till den rättsvetenskapliga litteraturen i sin rättstillämpning. Han konstaterade att HD de senaste 10 åren har hänvisat till doktrinen i sina domar oftare än förr och att HD:s domar i civilmål framför allt innehåller hänvisningar till stora översiktsverk av ett mindre antal, allmänt vördade auktoriteter bland rättsvetarna.
Johnny Herre.
Johnny Herre, även han före detta justitieråd i HD, beskrev det omfattande arbete som Stiftelsen för tillgängliggörande av juridisk litteratur lägger ned för att göra svensk juridisk litteratur digitalt tillgänglig för allmänheten utan kostnad via webbplatsen Juridikbok.se. Hittills har ca 530 verk publicerats på webbplatsen.
Svante Weyler
Författaren och förläggaren Svante Weyler talade om värdet för jurister av att läsa skönlitteratur och pläderade för romanen som kunskapsform. Han menade att romanen är det bästa sättet att förstå människor och samspelet mellan människor, levande och döda. Svante Weyler framhöll att skönlitteraturen ger jurister ett bra, tillgängligt och fungerande språk och att den hjälper jurister att skaffa sig kompetens att bedöma människors trovärdighet. Därför måste jurister tvingas att läsa skönlitterära verk under sin utbildning, konstaterade Svante Weyler, som också gav konkreta tips på ett antal böcker som han tycker att alla borde läsa.
Sist ledde Stiftelsen Juridiska bibliotekets ordförande Svante O. Johansson, justitieråd i HD, en diskussion med de tre talarna om litteraturen och juridiken.
De två tidigare juridikprofessorerna och HD-domarna Johnny Herre och Bertil Bengtsson hade delvis andra uppfattningar än förläggaren Svante Weyler om hur det juridiska fackspråket i domar och annan rättstillämpning borde vara utformat för att förstås av dem som det riktar sig till.