Frågor & svar

Svar: Advokatsamfundets disciplinnämnd prövar anmälningar om brott mot god advokatsed. Nämnden sysslar alltså med de etiska aspekterna av advokatarbetet. Om disciplinnämnden anser att en advokat har brutit mot god advokatsed kan nämnden besluta att tilldela advokaten en disciplinär påföljd. Till disciplinnämnden kan du vända dig om du anser att en advokat – din egen eller motpartens – har uppträtt oetiskt.

Konsumenttvistnämnden är inrättad för att pröva arvodestvister och andra ekonomiska krav som en konsument riktar mot en advokat eller en advokatbyrå. Konsumenttvistnämnden arbetar alltså enbart med ekonomiska tvister mellan advokater och konsumenter. Konsumenttvistnämnden kan hjälpa dig om du till exempel blivit osams med din advokat om hur mycket du ska betala för advokatens tjänster.

Mer information om Konsumenttvistnämnden hittar du här. 

Svar: Anmälningar mot advokaten prövas av disciplinnämnden. Anmälningar kan komma in från klienter, motparter eller andra som på olika sätt har varit engagerade i ett ärende som advokaten har arbetat med. Även Advokatsamfundets styrelse kan lämna över ärenden till disciplinnämnden.

Om disciplinnämnden sedan anser att advokaten har brutit mot god advokatsed, tilldelas advokaten en disciplinär påföljd. Påföljderna är erinran, varning (som kan kombineras med straffavgift) och uteslutning. Disciplinnämnden har även möjlighet att enbart göra ett uttalande.

Disciplinnämnden har inte möjlighet att besluta om skadestånd. Nämnden kan inte heller ingripa i ett pågående ärende. 

Svar: Alla advokater måste följa god advokatsed. Om du anser att din advokat har brutit mot god advokatsed kan du göra en anmälan till Advokatsamfundets disciplinnämnd. När den anmälde advokaten har yttrat sig över dina anmärkningar får du tillfälle att kommentera yttrandet. Efter att skriftväxlingen i ärendet har avslutats, prövar Advokatsamfundets disciplinnämnd om advokaten har brutit mot god advokatsed.

Att göra en anmälan kostar ingenting. Normalt prövar disciplinnämnden bara anmälningar där anmälaren är klient eller motpart eller på något annat sätt berörd av saken. Disciplinnämnden har inte möjlighet att besluta om skadestånd. Nämnden kan inte heller ingripa i ett pågående ärende. 

Svar: Om du anser att din advokat har brutit mot god advokatsed kan du göra en disciplinanmälan till Advokatsamfundets disciplinnämnd.

En disciplinanmälan kan göras på två sätt. Antingen använder du formuläret på vår hemsida och identifierar dig genom BankID eller så skickar du en anmälan via post. Du kan i så fall använda den här blanketten för din anmälan.

Observera att anmälan via post måste vara undertecknad av dig personligen, och skickas in i original.

Väljer du att göra anmälan via formuläret på hemsidan är möjliga filformat för eventuella filer du vill bifoga pdf, doc, docx, xls, xlsx, rtf och mp3. Den sammanlagda storleken av bifogade filer kan inte överstiga 10 MB.

Om du skickar in handlingar till Advokatsamfundet ber vi dig att i första hand använda Word- eller PDF-format.

När den anmälda advokaten har yttrat sig över dina anmärkningar får du tillfälle att kommentera yttrandet. Efter att skriftväxlingen i ärendet har avslutats prövar Advokatsamfundets disciplinnämnd om advokaten har brutit mot god advokatsed.

Att göra en anmälan kostar ingenting.

Svar: Nej. Advokatsamfundet ska företräda alla advokaters intressen, och kan inte rekommendera enskilda advokater. Däremot kan du här på Advokatsamfundets webbplats söka efter en advokat med lämplig inriktning för ditt ärende och på en viss ort. Du hittar advokatsökningen här.

Svar: Det finns inte några krav på utbildning eller erfarenhet för att kalla sig jurist och erbjuda juridisk rådgivning i Sverige. Vem som helst kan starta en juridisk byrå och ge råd. Advokattiteln är däremot skyddad i lag.

Bara den som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. Kraven för inträde är höga. Förutom en lång utbildning, avslutad med en jur. kand.-/juristexamen, krävs minst tre års erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete.

Svar: I många fall där du behöver anlita en advokat kan du få hjälp att betala för tjänsterna. I första hand ska den som behöver anlita advokat vid en tvist utnyttja rättsskyddet i sin hem- eller fordonsförsäkring. För företagare finns motsvarande skydd i företagsförsäkringen. I vissa situationer kan den som har låga inkomster också få statlig rättshjälp.

Advokaten är enligt de vägledande reglerna om god advokatsed skyldig att berätta om vilka möjligheter som finns att få ekonomisk hjälp med advokatkostnaderna, och vilka villkor som gäller för hjälpen. Din advokat hjälper också till att ansöka om rättshjälp eller rättsskydd.

Om du misstänks för eller har utsatts för brott gäller särskilda regler för advokatkostnader. Den som misstänks ha begått ett grövre brott har rätt till en offentlig försvarare och den som har blivit utsatt för brott kan få ett målsägandebiträde på statens bekostnad. Vissa andra typer av mål kan också påverka den enskildes liv på ett genomgripande sätt, som när man ska tvångsvårda någon, eller när asylsökande ska få sin sak prövad. I de ärendena betalar staten för kostnaderna för offentligt biträde.

Svar: Det finns inget fast timpris som gäller för alla advokater. I sitt arvode väger advokaten in en mängd faktorer, bland annat hur lång tid ditt ärende kommer att ta och hur komplicerat det är. Enligt god advokatsed ska den betalning en advokat tar för sitt arbete vara skäligt.

En advokat ska i anslutning till att uppdraget antas lämna uppgift om hur priset kommer att beräknas och om hur faktureringen kommer att gå till.

Du kan alltid ta upp kostnadsfrågan när du kontaktar en advokat. I vissa tidsbegränsade ärenden kan du få en uppskattning av kostnaderna från första början. För mer komplicerade frågor kan det vara svårt för advokaten att lämna en precis prognos, eftersom det är omöjligt att från början veta hur ärendet kommer att utvecklas.

Svar: Advokater kan arbeta inom många olika områden. En del advokater företräder framför allt privatpersoner, medan andra mest har företag som klienter. På mindre orter är det vanligt att advokaterna tar många olika typer av uppdrag, medan storstadsadvokaterna ofta är mer specialiserade. Vilken advokat du ska anlita beror både på vad du behöver hjälp med och hur komplicerat ditt ärende är.

Kanske har du vänner eller affärsbekanta som kan rekommendera en advokat när du behöver. Annars kan du här på Advokatsamfundets webbplats söka efter en advokat på, eller i närheten av, din hemort. Du kan också välja en viss inriktning på advokaten, exempelvis familjerätt.

Många advokatbyråer har också egna webbplatser, där du kan läsa vad advokaten eller advokaterna arbetar med. När du ringer en advokat och presenterar ditt ärende, avgör advokaten om han eller hon kan åta sig ditt uppdrag. Många gånger kan advokaten hänvisa dig till någon annan advokat, om han eller hon inte har möjlighet att ta uppdraget.

Svar: För att bli advokat ska du först genomgå cirka fem års juridisk utbildning och ta juristexamen vid universitet. Därefter krävs minst tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, antingen genom tjänstgöring som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller vid en egen juridisk byrå. Alla som vill bli advokater  måste också genomgå advokatexamen, en utbildning som avslutas med muntlig examination plus en skriftlig examen i konstitutionell rätt.

När du uppfyller alla dessa krav kan du ansöka om inträde i Advokatsamfundet. Din ansökan prövas av Advokatsamfundets styrelse. Förutom de formella kraven måste du också ha ordnad ekonomi, vara redbar och i övrigt lämplig för advokatverksamhet.

Svar: Advokatsamfundets styrelse kan bevilja dispens från treårskravet, om det finns särskilda omständigheter. För att beviljas dispens måste du ha erfarenhet från annat praktiskt kvalificerat juridiskt arbete (dispensgrundande arbete). Det kan exempelvis vara  tjänstgöring inom ramen för domarbanan, anställning som åklagare eller tjänst som bolagsjurist. Eftersom notariemeritering är en värdefull och uppskattad merit hos biträdande jurister, kan även notarietjänstgöring vara dispensgrundande.

Frågan om det juridiska arbete du utfört utgör dispensgrundande arbete prövas av styrelsen utifrån de uppgifter som finns i de tjänstgöringsbetyg som du lämnar in med din ansökan.

För att dispens från treårskravet ska beviljas med upp till ett år krävs att det föreligger särskilda omständigheter. Endast förekomsten av en dispensgrundande tjänst är inte i sig tillräckligt för att det ska anses föreligga särskilda omständigheter för dispens.

Normalt beviljas dispens för högst ett år av treårskravet. Du får tillgodoräkna dig en tredjedel av faktiskt arbetad tid.

Läs mer.

Svar: Bara den som bedöms som lämplig för advokatverksamhet får beviljas inträde i Advokatsamfundet och därmed kalla sig advokat. För att styrelsen ska kunna bedöma din lämplighet ska du uppge alla de advokater (svenska och utländska), domstolar och andra myndigheter som du har haft kontakt med i din verksamhet i rollen som jurist på advokatbyrå/egen verksamhet.

Om du har haft få kontakter med advokater, domstolar och myndigheter finns det möjlighet att komplettera med övriga yrkeskontakter som inte är advokater, t.ex. bolagsjurister, förhandlare för intresseorganisationer, ledamöter i ansvarsnämnder och andra som kan ha möjlighet att yttra sig över din lämplighet.

Du ska ange alla de yrkeskontakter som du har haft faktisk kontakt med och som kan antas ha möjlighet att yttra sig över din lämplighet för advokatyrket. Om du utelämnar någon advokat eller annan som du vet eller har anledning att tro kan komma att lämna kritiska synpunkter påverkar detta i sig lämplighetsbedömningen negativt.

Om du har haft ett stort antal yrkeskontakter, mer än 50 stycken, får du göra ett urval. Om du gör ett urval ska du tydligt ange att du har gjort ett urval och hur urvalet har gjorts. Du får inte välja bort kontakter som du vet eller tror kan lämna negativa omdömen om dig.

Svar: Advokater arbetar inom en rad olika områden. Som nybliven jurist har du stora möjligheter att själv välja vilken typ av juridik du vill syssla med.
Ofta delas advokaterna in efter vilka klienter de har. Humanjurister kallas de advokater som främst har enskilda människor som klienter. Affärsjuristernas klienter är främst företag.

Bland humanjuristerna märks ofta brottmålsadvokaterna särskilt, inte minst i mediernas rapportering. Brottmålsadvokater företräder klienter som misstänks för brott eller som utsatts för brott. Trots att brottmålsadvokaterna tar stor plats i medierna, utgör de en minoritet inom advokatkåren.

Indelningen mellan humanjurister och affärsjurister används mycket, men den ger förstås en delvis förenklad syn på yrket. Alla advokater möter enskilda människor – oavsett om de är oroliga föräldrar i vårdnadstvister, unga människor misstänkta för brott eller företagsledare som riskerar en stämning. Alla advokater har också ett gemensamt regelsystem att förhålla sig till, där klientens intressen står i centrum, och ett gemensamt ansvar för rättsstaten.

Svar: Alla verksamma ledamöter av Sveriges advokatsamfund omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring och en obligatorisk förmögenhetsbrottsförsäkring. Premien ingår i serviceavgiften.

Biträdande jurister och andra jurister som erlägger serviceavgift och är verksamma på advokatbyrån omfattas också av försäkringarna. Försäkringen är personlig och följer den försäkrade advokaten/juristen oavsett vilken byrå denne arbetar på.

Svar: Ansökan om nedsatt avgift ska vara skriftlig. Ansökan ska inges varje år till Advokatsamfundet.

För de olika nedsättningsgrunderna krävs olika typer av intyg eller utredningar som ska bifogas för att styrka rätten till nedsättning.

Läs mer om vilka intyg och utredningar som krävs.

Svar: Avgifterna kan under vissa förutsättningar sättas ned. Detta gäller vid verksamhet utomlands, för EU-advokat med försäkring i hemlandet, för äldre ledamot med låg nettointäkt, samt sjukdom och föräldraledighet/tjänstledighet.

Om du vill att din avgift ska sättas ned måste du varje år skicka en skriftlig ansökan om nedsättning till Advokatsamfundet.

Läs mer om vad som gäller för de olika nedsättningsgrunderna.

Svar: Om du vill ge in handlingar till Advokatsamfundet via e-post ber vi dig att i första hand använda Word- eller PDF-format.

Svar: Alla verksamma ledamöter av Sveriges advokatsamfund omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring och en obligatorisk förmögenhetsbrottsförsäkring. Premien ingår i den serviceavgift som debiteras av Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag, SASAB. Biträdande jurister och andra jurister som erlägger serviceavgift och är verksamma på advokatbyrån omfattas också av försäkringarna. Försäkringen är personlig och följer den försäkrade advokaten/juristen oavsett vilken byrå denne arbetar på.
Läs mer om försäkringarna.

Svar: Ledamöter betalar dels en årsavgift, dels en serviceavgift. Årsavgift är en personlig medlemsavgift och är därför inte avdragsgill i rörelsen. Avgift a conto faktureras i början av varje kalenderår. Fullmäktige fastställer avgiften årligen. Årsavgiften täcker kostnader för administration av samfundets offentligrättsliga verksamhet och för tidskriften Advokaten, men även kostnader för fullmäktige och för det internationella samarbetet i advokatfrågor.

Serviceersättning betalas till Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag. Avgift utgår för samtliga verksamma jurister på den till vårt medlemsregister anmälda advokatbyrå där verksamhet bedrivs (se stadgar för Sveriges advokatsamfund 31 § 2 mom). Serviceersättningen är en avdragsgill kostnad i rörelsen. Den faktureras a conto i början av varje kalenderår och fastställs varje år av fullmäktige. Serviceersättningen täcker kostnader för de obligatoriska advokatförsäkringarna, men även kostnader för kursverksamhet, webbplats, cirkulär etc.

Svar: Advokater och biträdande jurister betalar en årlig avgift till Advokatsamfundet. Avgiften avser dels årsavgift, dels serviceersättning. Avgiften varierar beroende på olika förutsättning. Läs mer här om avgiftens nivå.

Svar: Du kan från och med november i år som enskild advokat lägga in upp till åtta verksamhetsinriktningar i matrikeln. För byråer är gränsen fortfarande tio verksamhetsinriktningar.

Du administrerar dina uppgifter genom att logga in till Mina sidor. 

Svar: Här på webbplatsen finns en blankett där du kan begära ditt utträde ur Advokatsamfundet. Ansökan ska skickas in i original till Advokatsamfundet. Din ansökan prövas sedan av Advokatsamfundets huvudstyrelse, som sammanträder ungefär en gång i månaden med undantag för sommaruppehåll.

Om du ska arbeta med annan verksamhet är du i många fall skyldig att utträda ur Advokatsamfundet.

Läs mer om vad som gäller för utträde. 

Svar: Sociala medier kan vara utmärkta verktyg i advokatverksamheten, och de kan ge advokater bra möjligheter att marknadsföra sig, skapa debatt i rättspolitiska frågor och engagera sig i givande konversationer. Samtidigt måste en advokat alltid förhålla sig till de advokatetiska kärnvärdena i sin verksamhet, och användningen av sociala medier kan ibland innebära problem utifrån dessa.

Advokatsamfundets styrelse kom år 2019 med ett vägledande uttalande om överväganden vid advokaters användning av sociala medier i marknadsföringssyfte, som finns att läsa här på webbplatsen.

I uttalandet sägs bland annat att ”En advokat ska vara förvissad om att hans eller hennes användande av sociala medier inte negativt påverkar klienters, motparters, domstolars eller allmänhetens förtroende för advokaten eller advokatkåren som helhet. Hänsyn måste därför tas till hur ett meddelande i sociala medier kan uppfattas av klient, motpart, brottsoffer eller annan involverad part, liksom av domstolar och allmänheten.
En advokats marknadskommunikation måste dessutom alltid vara förenlig med advokatens oberoende, integritet och tystnadsplikt”.

Läs det vägledande uttalandet.

Svar: Som ledamot är du alltid välkommen att kontakta Advokatsamfundet för att diskutera etiska frågor. Du når samfundets jurister via e-post på info@advokatsamfundet.se eller telefon 08-459 03 00.

Juristerna kan ge allmän vägledning, men inte konkreta anvisningar hur du ska agera i en enskild etisk fråga.

Svar: Här på webbplatsen finns en rad dokument som kan ge vägledning. Vägledande regler om god advokatsed med kommentarer kan vara ett lämpligt ställe att söka i.

Här finns också styrelsens vägledande uttalanden i advokatetiska frågor. Även disciplinnämndens beslut är viktiga för att klargöra hur begreppet god advokatsed ska tolkas. Utöver detta finns också viktig litteratur på området att ladda ner eller köpa.

Som ledamot är du alltid välkommen att kontakta Advokatsamfundet för att diskutera etiska frågor. Du når samfundets jurister via e-post på info@advokatsamfundet.se eller telefon 08-459 03 00. Juristerna kan ge allmän vägledning, men inte konkreta anvisningar hur du ska agera i en enskild etisk fråga.

Kvalifikationskraven träder i kraft den 1 januari 2025.

Kvalifikationskraven gäller offentliga försvarare och tillämpas på nya förordnanden som sker den 1 januari 2025 och därefter. Kvalifikationskraven påverkar inte förordnanden som beslutats före detta datum.

Kvalifikationskraven tillämpas fullt ut för samtliga advokater som har blivit ledamöter av Advokatsamfundet efter ikraftträdandet. Hur kvalifikationskraven påverkar advokater som har blivit ledamöter i Advokatsamfundet före ikraftträdandet kan du läsa mer om i följande frågor och svar.

Det uppställs inget krav på att underrätta Advokatsamfundet eller domstolarna om att du uppfyller kvalifikationskraven. I stället åligger det dig att avböja ett uppdrag om du inte uppfyller kvalifikationskraven.

Däremot kommer det att finnas möjlighet att registrera uppgift genom Advokatsamfundets uppdragslistor om att du uppfyller kvalifikationskraven. Mer information om detta kommer under hösten.

Domstolar kan vid behov söka information i uppdragslistorna för att kontrollera att du har uppfyllt kvalifikationskraven.

Advokatsamfundet kommer att genomföra tillsyn av angivna meriter för att upprätthålla legitimiteten i systemet.

Nej, endast arbete med försvararuppdrag efter att du har erhållit din advokattitel räknas in i kvalifikationstiden.

Det är inte är möjligt att med exakthet föreskriva den erforderliga erfarenheten av försvararuppdrag under de fem år man ska ha arbetat, till exempel antal mål eller antal arbetade timmar. Det är dock inte tillräckligt att under den angivna tiden varit advokat (haft advokattiteln); du måste också ha haft faktiska uppdrag som försvarare. Detta innebär att du ska ha haft praktisk erfarenhet av att arbeta med försvararuppdrag, och detta i en inte obetydlig omfattning.

Du bör även ha skaffat sig erfarenhet av att arbeta med mål som involverar klienter som är frihetsberövade.

Du avgör själv vid antagandet av ett uppdrag huruvida du har haft erforderlig erfarenhet av försvararuppdrag under kvalifikationstiden.

Ja. Kvalifikationstiden avser tid när du haft faktiska uppdrag som försvarare, det vill säga du ska ha haft praktisk erfarenhet av att arbeta med försvararuppdrag, och detta i en inte obetydlig omfattning.

Vid medverkans-, förberedelse- och försöksbrott bedöms straffminimum utifrån ett fullbordat brotts straffskala.

Om nya misstankar läggs klienten till last, eller rubriceringen av misstankarna ändras på så sätt att du inte hade uppfyllt kraven vid uppdragets antagande, bör du som huvudregel frånträda uppdraget.

Principiellt är bedömningen i fråga om skyldighet att frånträda ett uppdrag densamma under uppdragets gång som när uppdraget accepteras. Det kan emellertid i vissa fall få långtgående konsekvenser för en klient om advokaten frånträder ett pågående uppdrag. Du måste därför noga överväga om det men klienten skulle lida vid ett frånträdande är så stort att uppdraget trots allt inte bör frånträdas. Faktorer att ta hänsyn till vid ett sådant övervägande är bland annat hur lång tid uppdraget har pågått, klientens inställning till ett frånträdande, risken för att klienten lider någon form av rättsförlust, eventuella merkostnader för uppdragets slutförande av annan advokat och vad det rör sig om för brott.

Som huvudregel ska den som sätts i den offentliga försvararens ställe uppfylla samma kvalifikationskrav för uppdraget.

Det kan, både ur ett klient- och kostnadsperspektiv, ibland vara mer lämpligt att tillfälligt sätta en advokat från den egna advokatbyrån i sitt ställe än en utomstående advokat. Det bör därför i vissa fall anses förenligt med god advokatsed att sätta en advokat från samma advokatbyrå i sitt ställe, även om han eller hon inte fullt ut uppfyller kvalifikationskravet för uppdraget. Sådana skäl bör i regel grunda sig på att du med kort varsel har bokats in på förhör eller förhandling då du redan sitter bokad i annat mål.

Du måste göra en bedömning av konsekvenserna i det enskilda fallet av att sätta någon annan i ditt ställe, där bland annat klientens inställning till detta och omfattningen av substitutionen har betydelse.

Se även frågan: Kan dispens sökas vid substitution till advokat som inte uppfyller kvalifikationskraven?

Om brottslighetens straffminimum är fyra års fängelse eller mer, ska som huvudregel både du och din medförsvarare uppfylla kvalifikationskraven.

Undantagsvis är det tillåtet för en advokat som inte uppfyller kraven att åta sig uppdraget som medförsvarare, förutsatt att ni båda arbetar på samma advokatbyrå och därmed tillsammans kan utföra uppdraget med den erfarenhet och kompetens som kvalifikationskravet kräver.

Kravet på brottmålsutbildning för att kunna åta sig offentliga försvararuppdrag i mål med brottslighet som har ett straffminimum på fyra års fängelse eller mer gäller inte för advokater som vid tidpunkten för införandet har mer än fem års erfarenhet av försvararuppdrag.

Advokater som blivit ledamöter i Advokatsamfundet efter den 1 januari 2025

För åta sig försvararuppdrag, oavsett straffminimum, uppställs krav på att ha genomgått brottmålsutbildning motsvarande totalt 18 utbildningstimmar (t.ex. Advokatsamfundets Brottmålskurs 1 – försvararens uppgifter i och utom domstol, eller motsvarande extern utbildning). För att åta sig försvararuppdrag i mål med brottslighet som har ett straffminimum på fyra års fängelse eller mer, krävs därutöver att du genomgår en brottmålsutbildning särskilt inriktad på mål med allvarlig brottslighet (Advokatsamfundets Brottmålskurs 3 – med inriktning på grova brott eller motsvarande extern utbildning motsvarande 18 utbildningstimmar).

Advokater som blivit ledamöter i Advokatsamfundet före den 1 januari 2025

För dessa uppställs inget krav på att ha genomgått brottmålsutbildning motsvarande totalt 18 utbildningstimmar för att kunna åta sig försvararuppdrag.

För advokater som saknar fem års erfarenhet av försvararuppdrag vid tidpunkten för införandet uppställs däremot krav på att genomgå brottmålsutbildning särskilt inriktad på mål med allvarlig brottslighet (Advokatsamfundets Brottmålskurs 3 – med inriktning på grova brott eller motsvarande extern utbildning motsvarande 18 utbildningstimmar).

Om du har genomgått Advokatsamfundets brottmålskurser kommer de automatiskt att registreras i Advokatsamfundets uppdragslistor, som du hittar här (inloggning krävs). Om du har genomgått en motsvarande extern utbildning kommer du att behöva registrera den i uppdragslistorna.

Mer information om hur du ska gå till väga för att registrera meriter skickas ut i ett nyhetsbrev under hösten 2024 och publiceras även på Advokatsamfundets webbplats.  

Möjligheten att begära dispens från kvalifikationskraven är ytterst begränsad. Dispensansökan prövas av Advokatsamfundets huvudstyrelse. Här hittar du ansökningsblanketten och information om ansökningsförfarandet. En generell dispensansökan ska inte föranledas av att du överväger att åta dig ett specifikt uppdrag.  

Förutsatt att du har styrkt din tidigare arbetslivserfarenhet i samband med ansökan om inträde eller återinträde i Advokatsamfundet, behöver du inte lämna in tjänsteintyg eller liknande handlingar tillsammans med din ansökan.

Generell dispens från kvalifikationskraven tillämpas restriktivt och kräver synnerliga skäl. För att dispens ska beviljas ska du påvisa betydande expertis inom brottmålsprocessen med mångårig praktisk erfarenhet av arbete under förundersökning och huvudförhandling.

Begäran om dispens från kvalifikationskraven prövas av Advokatsamfundets huvudstyrelse. Här hittar du ansökningsblanketten och information om ansökningsförfarandet.

En dispensansökan behandlas som utgångspunkt på det styrelsemöte som infaller närmast tre veckor efter det att ansökan kom in till Advokatsamfundets kansli, om ansökan inte behöver kompletteras. Om ansökan behöver kompletteras i något avseende, behandlas ansökan i stället på det styrelsemöte som infaller närmast tre veckor efter att ansökan blev komplett.  

Det finns inget dispensförfarande specifikt för enskilda uppdrag. Advokater som inte uppfyller kvalifikationskraven behöver i stället ansöka om generell dispens (läs mer under frågan: Hur ansöker jag om dispens från kvalifikationskraven?). I vissa fall kan det anses förenligt med god advokatsed att sätta en advokat från samma advokatbyrå i sitt ställe, även om han eller hon inte uppfyller kvalifikationskravet för uppdraget (läs mer under frågan: Gäller kvalifikationskraven även för substituerande advokat?

Brottmålskurs 3, som tillhandahålls av Advokatsamfundet, innehåller nedanstående moment. För att en extern utbildning ska anses uppfylla utbildningskravet ska innehållet i huvudsak motsvara Advokatsamfundets Brottmålskurs 3:

• Mottagande av uppdraget – anhållen klient

• Genomgång av RB 24:9 a

• Formulera inställning till misstanken

• Den inledande bevisanalysen

• Genomgång av vilka hemliga tvångsmedel som kan ha använts: HAK, HÖK, HRA, HKÖ, HDA, AKÖ, distansundersökning

• Polisförhöret – val av strategi; tystnad? Tala? Polisens strategier mot tystnad

• Långa häktningstider – hur hantera dessa?

• Gärningen i förhållande till rättskraften

• Delgivning av förundersökningen – skäligt rådrum

• Genomgång av RB 23:18, 23:19 och 38:8

• Rättsmedicinens grunder

• Kriminalteknikens grunder

• Analys av telefontrafik och andra digitala spår

• Brukaranalys

• Tillsammans och i samförstånd och i samråd

• Kort om huvudförhandlingens genomförande

• Restriktionsjuridik – försvararens uppdrag för frihetsberövad

Svar: Advokatsamfundet hade i början av november drygt 6400 ledamöter som fick kalla sig advokater. Dessutom arbetade omkring 2700 biträdande jurister på advokatbyråerna.

Svar: Nej, Advokatsamfundet är vad som kallas en privaträttslig sammanslutning, en organisation där alla landets advokater är medlemmar. Delar av samfundets verksamhet är ändå reglerade i lag, framför allt i rättegångsbalken. Anledningen är att samhället vill försäkra sig om att enskilda och företag har tillgång till kvalificerade juridiska ombud. Detta är helt grundläggande i en rättsstat.

Svar: Ja. Bara den som är ledamot av samfundet får använda titeln advokat. Eftersom kraven för att få bli advokat är höga, och advokaterna dessutom står under fortlöpande tillsyn i arbetet, är advokattiteln ett slags kvalitetsstämpel.

Svar: Advokatsamfundet har fyra ändamål som styr vad samfundet gör.

• att vidmakthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom kåren,
• att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer rättsutvecklingen till godo,
• att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen,
• att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna.

För att uppnå ändamålen arbetar Advokatsamfundet med en rad olika områden.
En viktig uppgift för att upprätthålla en etiskt och professionellt hög kvalitet inom kåren är att pröva ansökningar om inträde, och alltså avgöra vilka nya jurister som ska få använda advokattiteln. Advokatsamfundet bedriver också tillsyn över advokaterna, och advokater som bryter mot god advokatsed kan tilldelas en disciplinär påföljd för det. Dessutom håller Advokatsamfundets utbildningar, både för blivande advokater och för verksamma advokater.

Advokatsamfundet följer rättsutvecklingen och verkar för att samfundets erfarenhet kommer rättsutvecklingen till godo bland annat genom att ta del av och lämna remissvar på en stor mängd nya lagförslag. Advokatsamfundet har också täta kontakter med både den politiska makten och olika myndigheter inom det rättsvårdande området.

Advokaternas allmänna yrkesintressen tillvaratas bland annat genom att Advokatsamfundet handlar upp försäkringar, förhandlar fram ramavtal på olika varor och tjänster och genom att på en rad olika sätt arbeta för att advokaterna ska ha goda arbetsvillkor. Under coronapandemin har Advokatsamfundet bland annat uppmärksammat att många advokater, mot rådande rekommendationer, tvingas arbeta tätt in på andra människor i exempelvis små samtalsrum och i domstolar.

Slutligen vill Advokatsamfundet också genom olika sociala arrangemang, inte minst i de sju avdelningarna, verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. Tidskriften Advokaten, nyhetsbrev och olika sociala medier är ett annat sätt att skapa samhörighet och bygga en gemensam advokatidentitet.

Sök efter en advokat med inriktning på migrationsrätt eller asylrätt.

Sök efter en advokat med inriktning på konkurs- och obeståndsrätt eller obeståndsrätt.

Sök efter en advokat med inriktning på företagsrekonstruktioner eller rekonstruktör.

Sök efter en advokat med inriktning på förvaltningsrätt.

Sök efter en advokat med inriktning på fastighetsrätt.

Sök efter en advokat med inriktning på arbetsrätt.

Sök efter en advokat med inriktning på arvs- och gåvorätt eller ekonomisk familjerätt.

Sök efter en advokat med inriktning på barn - vårdnad, umgänge, boende eller familjerätt.

Sök efter en advokat mer inriktning på familjerätt.

Syftet är att göra det mer tillgängligt för advokater att skaffa digital legitimation. Det ska vara enkelt och säkert att skaffa en legitimation, oavsett var man bor. På några års sikt kommer den digitala advokatlegitimationen att helt ersätta den fysiska legitimationen.

En digital legitimation kan du välja att aktivera var du än bor i Sverige och använda redan samma dag. 

En digital legitimation är säkrare och mer tillförlitlig än den fysiska legitimationen, eftersom den är giltig endast för ledamöter som finns med i Advokatsamfundets matrikel, det vill säga är registrerade som ledamöter i samfundet.

Först måste du skaffa e-legitimationen Freja+. Detta är kostnadsfritt och kräver att du har en mobiltelefon och en giltig ID-handling. Vi rekommenderar att du väljer pass eller nationellt ID-kort vid registreringen. Om du väljer körkort eller Skatteverkets ID-kort måste du även göra en fysisk ID-kontroll hos något av Frejas ombud.

När ditt Freja+ är utfärdat kommer Advokatsamfundet att utfärda en advokatlegitimation i din Freja-app. Du kommer alltså att ha både ett digitalt Freja ID-kort för dig som privatperson och ett helt separat ID-kort för din advokatlegitimation.

Advokatlegitimationen öppnas i Freja-appen genom att du klickar på ID-kortet och identifierar dig med biometri eller PIN. Därefter kan du visa din legitimation precis som ett fysiskt ID-kort.

Den som är svensk advokat, är registrerad i Advokatsamfundets matrikel, visas som ”Verksam” i matrikeln och har svenskt personnummer eller styrkt samordningsnummer. För den som bor utomlands gäller särskilda förutsättningar.

Freja har ett antal säkerhetsfunktioner som du kan bli tillfrågad att genomföra. Dels finns säkerhetsmekanismer i ID-skärmen som innebär att när du eller en kontrollant rör vid den, så spelas ljud och visas rörlig grafik.

Nästa nivå av säkerhet är att kontrollanten skannar QR-koden i din advokatlegitimation med sin Freja-app eller anger dina uppgifter i en kontrollportal på webben. Om du har en giltig advokatlegitimation och allt i övrigt stämmer, visas samma tresiffriga kod i din ID-skärm som hos kontrollanten.

Läs mer och testa säkerhetsfunktionen

Ja, det digitala ID-kortet i Freja-appen har betydligt högre säkerhet än det fysiska kortet, så det finns ingen anledning för mottagare att inte godta det. Men under en övergångsperiod kan det finnas kunskapsluckor hos mottagarna om vad som gäller för den digitala advokatlegitimationen. Om du hamnar i en situation där en mottagare inte accepterar den, ber vi dig höra av dig till Advokatsamfundet.

På den digitala legitimationen finns en bild på dig samt uppgifter som exempelvis namn och personnummer. Det finns också en QR-kod som kan användas för att verifiera att legitimationen är äkta och giltig.

Liksom det tidigare fysiska kortet är den digitala advokatlegitimationen formellt giltig endast inom Sverige. Om du behöver ett intyg för utländska ändamål som visar att du är svensk advokat utfärdar Advokatsamfundet ett ”practising certificate”.

Nej, det är inte längre möjligt.

Ja, det går bra att ha båda legitimationerna parallellt.

Ja. Giltighetstiden på din fysiska advokatlegitimation gäller.

Freja är en statligt godkänd e-legitimation och ett digitalt ID-kort i mobilen som används för att verifiera din identitet. Freja kan användas för identifiering och e-underskrifter online, fysisk identifiering i till exempel butiker och tjänstelegitimering. Appen Freja kan du ladda ner från App Store, Google Play eller AppGallery. 

Freja bygger på att du registrerar vissa data i Freja och att du därefter kan dela dessa data med samtycke, om du vill. Freja är helt transparent i alla transaktioner, inloggningar och signeringar om exakt de data som du får frågan om att dela.

När du registrerar dig för Freja måste du godkänna att dela data från din ID-handling, exempelvis personnummer, namn, födelsedatum etc. Du måste också dela med dig av din folkbokföringsadress genom att tillåta Freja att göra ett SPAR-uppslag. Det är också helt nödvändigt att du delar med dig av en ansiktsbild, för att Freja ska kunna verifiera att det är samma person som registrerar Freja som finns på ID-handlingen.

Om du har frågor om advokatlegitimationen och hur den fungerar vänder du dig till Advokatsamfundet. Om du har frågor om hur Freja fungerar vänder du dig till Frejas support.

Svar: Tillsynsenheten är en organisatoriskt fristående enhet inom Advokatsamfundet som inrättades vid årsskiftet 2023/24. Tillsynsenheten ansvarar för samfundets proaktiva tillsyn och granskar att advokater och advokatbyråer följer det advokatetiska regelverket. En särskild del av enhetens arbete är även att granska advokatbyråers efterlevnad av penningtvättsregelverket. Målet med det proaktiva tillsynsarbetet är att förebygga fel och brister och ge advokaterna vägledning.  

Svar: Nej. Tillsynsenheten genomför sina granskningar på eget initiativ. Det går alltså inte att göra en anmälan till tillsynsenheten. Den som anser att en enskild advokat har brutit mot god advokatsed kan anmäla advokaten till Advokatsamfundets disciplinnämnd, som prövar ärendet. Du kan dock kontakta tillsynsenheten om du vill dela med dig av information som kan vara till nytta för oss i vårt arbete.    

Svar: Disciplinnämnden prövar anmälningar mot advokater som påstås ha brutit mot god advokatsed och kan besluta om disciplinära påföljder. Tillsynsenheten saknar befogenhet att besluta om disciplinära påföljder men kan på eget initiativ hänskjuta ärenden till Advokatsamfundets styrelse som i sin tur beslutar om ett disciplinärende ska inledas eller inte.   

Svar: Det innebär att vi fokuserar på specifika områden där tillsynsbehovet, dvs risken för överträdelser, bedöms vara som störst. Genom riskanalyser tar tillsynsenheten fram en årlig plan som sätter ramarna för enhetens arbete. Det riskbaserade arbetssättet innebär att samfundet kan fokusera på de områden där tillsynen gör mest nytta och ger förebyggande effekt. En av de främsta fördelarna med en riskbaserad tillsyn är att den riktar resurserna dit riskerna för regelbrott eller etiska överträdelser är som störst. Det bedöms kunna resultera i en effektivare användning av resurser som kan fokusera på det som har störst potential att förhindra regelbrott. 

Svar: En granskning inleds i regel med inhämtande av skriftlig information genom särskilt anpassade granskningsrapporter. Tillsynsenheten inhämtar även vid behov allmänna handlingar från domstolar, myndigheter och andra externa aktörer. Den skriftliga informationsinhämtningen kan kompletteras med fysiska eller digitala platsbesök.  

Svar: Vid större granskningar utförs tillsyn över ett större antal advokatbyråer. Bedömningarna i de enskilda ärendena publiceras inte på webbplatsen. Däremot upprättas en anonymiserad rapport över det särskilda granskningsområdet som finns att ta del av på tillsynsenhetens webbplats när granskningen är avslutad. Tillsynsenheten sammanställer även årligen en rapport över samtliga genomförda granskningar och slutsatser som kunnat dras.

Svar: Om din advokatbyrå har valts ut för ett byråbesök kontaktar enheten er för att boka in en tid för besöket. 

Inför besöket lämnas information om hur besöket går till, vilka som bör närvara vid besöket och eventuella handlingar som enheten önskar få del av vid besöket.

Två eller tre medarbetare från tillsynsenheten närvarar vid besöket. 

Vid besöket ställs frågor med utgångspunkt från svaren som lämnats i den skriftliga granskningsrapporten.

Tillsynsenheten sammanställer sedan vad som framkommit vid besöket i ett protokoll som ansvarig advokat bereds möjlighet att inkomma med synpunkter på.  

Svar: Ja. I första hand bereds tillfälle att åtgärda brister. Om tillsynsenheten inom ramen för en granskning uppmärksammar allvarliga brister kan tillsynsenheten, via styrelsen, lämna ärenden vidare till disciplinnämnden.