Omkring 40 procent av advokaterna sysslar huvudsakligen med ”humanjuridik”, alltså juridik som rör privatpersoner och deras förhållanden. Några exempel är familjerätt (som skilsmässor, vårdnads- och umgängestvister, underhåll, bodelning, arv och testamente), brottmål, sociala mål (som omhändertagande av barn, tvångsvård av ungdomar och missbrukare) och flyktingrätt.
Ungefär 60 procent av advokaterna sysslar huvudsakligen med affärsjuridik, det vill säga juridik som rör företag och ekonomi.
På advokatbyråer arbetar förutom advokater också biträdande jurister, som ännu inte har blivit ledamöter av Advokatsamfundet.
Mer information finns här nedan.
Antalet advokater i Sverige
Bara den som är ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. Varje år beräknas Sveriges advokater handlägga över en halv miljon uppdrag.
Antal ledamöter i Advokatsamfundet den 6 december 2024: 6 762.
Av dem var 6 008 aktiva advokater.
2 503 advokater var kvinnor (37 procent) och 4 259 var män (63 procent).
Antal biträdande jurister (utom advokater) på advokatkontoren den 6 december 2024:
2 686, varav 1 600 kvinnor (60 procent), och 1 086 män (40 procent).
Ledning
Generalsekreterare: advokat Mia Edwall Insulander, tel. 08-459 03 00.
Ordförande sedan 1/7 2021: advokat Eva-Maj Mühlenbock, Stockholm.
Verksamhet
Advokatsamfundets verksamhet regleras i rättegångsbalken 8 kap. och i samfundets stadgar. Stadgarna fastställs av regeringen. Ett utdrag ur stadgarna finns tryckt i Svensk författningssamling, SFS 1963:580 (senaste ändring SFS 2023:800).
Sveriges advokatsamfunds fullmäktige håller möte varje år. Fullmäktige utser styrelse och disciplinnämnd.
Advokatsamfundets ändamål enligt stadgarna:
• att upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig advokatkår för att främja en god rättsvård
• att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer rättsutvecklingen till godo
• att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen
• att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna
Krav för inträde
Inträdeskrav på ledamöter i huvudsak:
• jur. kand.-/juristexamen
• efter examen minst tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, antingen som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller genom att driva egen juridisk byrå
• utbildning för advokatexamen
• godkänd advokatexamen
• hemvist inom EES eller i Schweiz
• redbarhet (i ekonomiskt avseende)
• lämplighet i övrigt
Styrelsen prövar lämpligheten hos alla sökande. För advokater från EES och Schweiz finns särskilda inträdesregler.
Advokatetik
Regler för advokaters verksamhet finns framför allt i
• rättegångsbalken
• vägledande regler om god advokatsed (utfärdade av styrelsen)
• styrelsens och disciplinnämndens disciplinavgöranden (publicerade i Advokaten/Tidskrift för Sveriges advokatsamfund)
• styrelsens vägledande uttalanden om advokatverksamhet
• bokföringsreglementet med regler om advokaters bokföring och förvaltning av klientmedel m.m. (fastställt av styrelsen)
• CCBE:s (Council of the Bars and Law Societies of the European Union) etiska regler för gränsöverskridande verksamhet: Regler om advokatverksamhet inom Europeiska unionen
Advokater har en långtgående tystnadsplikt enligt lag.
Tillsyn
Styrelsen och disciplinnämnden utövar tillsyn över advokater i Sverige. Vid Advokatsamfundets kansli finns också en särskild tillsynsenhet som arbetar med proaktiv tillsyn över advokaterna.
Disciplinnämnden prövar disciplinärenden mot advokater. Disciplinnämnden har elva ledamöter, varav tre utses av regeringen. Disciplinnämnden kan besluta om följande disciplinpåföljder.
• uteslutning
• varning med straffavgift
• varning
• erinran (en mindre allvarlig varning)
Disciplinnämnden kan också stanna vid att bara göra ett uttalande.
Totalt antal advokatuppdrag per år: Mer än en halv miljon.
Antal disciplinanmälningar per år: ca 500.
Dessutom hänskjuter styrelsen varje år ungefär 35 disciplinärenden till disciplinnämnden där det inte finns någon anmälare som berörs av saken.
Antal varningar (ev. med straffavgift) per år: 25–45.
Antal erinran per år: ca 75.
Antal uttalanden av disciplinnämnden (eller en prövningsavdelning inom nämnden) per år: ca 50.
Antal uteslutna advokater per år: I genomsnitt en.
En advokat skall uteslutas om advokaten uppsåtligen gör orätt i advokatverksamheten eller om advokaten förfar oredligt i eller utanför advokatverksamheten. En advokat kan också uteslutas om advokaten annars åsidosätter sina plikter som advokat, om omständigheterna är synnerligen försvårande.
För beslut om uteslutning måste minst sex av disciplinnämndens elva ledamöter rösta för uteslutning. Styrelsen skall utesluta en advokat som inte längre uppfyller de formella kraven för inträde i samfundet och som inte självmant begär utträde.
En utesluten advokat kan överklaga beslutet om uteslutning till Högsta domstolen.
Vid Advokatsamfundets kansli finns också en särskild tillsynsenhet som arbetar med proaktiv tillsyn över advokaterna. Enheten granskar att advokater och advokatbyråer följer det advokatetiska regelverket. En särskild del av enhetens arbete är även att granska advokatbyråers efterlevnad av penningtvättsregelverket.
Målet med det proaktiva tillsynsarbetet är att förebygga fel och brister och ge advokaterna vägledning. Stödet kan förutom rekommendationer till enskilda advokater också ges i form av vägledningsdokument eller rekommendationer om utbildningar, när problemområden upptäcks. Om bristerna är allvarliga kan tillsynsenheten, genom huvudstyrelsen, lämna ärenden vidare till disciplinnämnden.
Ytterst är syftet med arbetet att bidra till ett ökat förtroende för advokatkåren, genom att identifiera risker och förebygga felaktigheter i advokatverksamheten.
Justitiekanslern har tillsyn över Advokatsamfundets disciplinverksamhet. Justitiekanslern kan överklaga styrelsens och disciplinnämndens beslut i disciplinärenden till Högsta domstolen.
Skyddad titel
Advokattiteln är skyddad enligt lag.
Endast den som är ledamot av Sveriges advokatsamfund får framställa sig som svensk advokat. Det är straffbart för andra att utge sig för att vara advokat. Motsvarande skydd gäller för advokater från EES och Schweiz.
Till offentlig försvarare för den som är misstänkt för brott förordnas (utom i undantagsfall) endast advokater.
Arvoden
Det finns ingen fastställd taxa för advokatarvoden i Sverige. Enligt Advokatsamfundets regler måste advokatarvoden vara skäliga.
Rättshjälpsbiträden som förordnas av en myndighet får ersättning enligt en särskild timkostnadsnorm som beslutas av regeringen.
Offentliga försvarare och målsägandebiträden får i de flesta brottmål ersättning enligt särskilda brottmålstaxor som fastställs av Domstolsverket. Ersättningen grundas på hur lång tid huvudförhandlingen i brottmålet tar. Vid häktningsförhandling under helger gäller särskilda ersättningsregler.
Konkursförvaltare får i mindre konkurser ersättning enligt en särskild taxa som fastställs av Domstolsverket.
Historik
Sveriges advokatsamfund bildades 1887 som en privat sammanslutning av 38 akademiskt utbildade personer. År 1948 fick Sveriges advokatsamfund delvis offentligrättslig status genom att regler om advokater och om ett allmänt advokatsamfund infördes i rättegångsbalken.