Frågor och svar om att bli advokat

Här finner du svaren på några av de vanligaste frågorna om hur man blir advokat. 

Vad krävs för att jag ska kunna bli advokat?

Svar: För att bli advokat ska du först genomgå cirka fem års juridisk utbildning och ta juristexamen vid universitet. Därefter krävs minst tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, antingen genom tjänstgöring som biträdande jurist vid en advokatbyrå eller vid en egen juridisk byrå. Alla som vill bli advokater  måste också genomgå advokatexamen, en utbildning som avslutas med muntlig examination plus en skriftlig examen i konstitutionell rätt.

När du uppfyller alla dessa krav kan du ansöka om inträde i Advokatsamfundet. Din ansökan prövas av Advokatsamfundets styrelse. Förutom de formella kraven måste du också ha ordnad ekonomi, vara redbar och i övrigt lämplig för advokatverksamhet.

Kan jag få dispens från kravet på tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet?

Svar: Advokatsamfundets styrelse kan bevilja dispens från treårskravet, om det finns särskilda omständigheter. För att beviljas dispens måste du ha erfarenhet från annat praktiskt kvalificerat juridiskt arbete (dispensgrundande arbete). Det kan exempelvis vara  tjänstgöring inom ramen för domarbanan, anställning som åklagare eller tjänst som bolagsjurist. Eftersom notariemeritering är en värdefull och uppskattad merit hos biträdande jurister, kan även notarietjänstgöring vara dispensgrundande.

Frågan om det juridiska arbete du utfört utgör dispensgrundande arbete prövas av styrelsen utifrån de uppgifter som finns i de tjänstgöringsbetyg som du lämnar in med din ansökan.

Normalt beviljas dispens för högst ett år av treårskravet. Du får tillgodoräkna dig en tredjedel av faktiskt arbetad tid.

Vilka yrkeskontakter ska jag ange i min ansökan?

Svar: Bara den som bedöms som lämplig för advokatverksamhet får beviljas inträde i Advokatsamfundet och därmed kalla sig advokat. För att styrelsen ska kunna bedöma din lämplighet ska du uppge alla de advokater (svenska och utländska), domstolar och andra myndigheter som du har haft kontakt med i din verksamhet i rollen som jurist på advokatbyrå/egen verksamhet.

Om du har haft få kontakter med advokater, domstolar och myndigheter finns det möjlighet att komplettera med övriga yrkeskontakter som inte är advokater, t.ex. bolagsjurister, förhandlare för intresseorganisationer, ledamöter i ansvarsnämnder och andra som kan ha möjlighet att yttra sig över din lämplighet.

Du ska ange alla de yrkeskontakter som du har haft faktisk kontakt med och som kan antas ha möjlighet att yttra sig över din lämplighet för advokatyrket. Om du utelämnar någon advokat eller annan som du vet eller har anledning att tro kan komma att lämna kritiska synpunkter påverkar detta i sig lämplighetsbedömningen negativt.

Om du har haft ett stort antal yrkeskontakter, mer än 50 stycken, får du göra ett urval. Om du gör ett urval ska du tydligt ange att du har gjort ett urval och hur urvalet har gjorts. Du får inte välja bort kontakter som du vet eller tror kan lämna negativa omdömen om dig.

Vad finns det för olika sorters advokater?

Svar: Advokater arbetar inom en rad olika områden. Som nybliven jurist har du stora möjligheter att själv välja vilken typ av juridik du vill syssla med.
Ofta delas advokaterna in efter vilka klienter de har. Humanjurister kallas de advokater som främst har enskilda människor som klienter. Affärsjuristernas klienter är främst företag.

Bland humanjuristerna märks ofta brottmålsadvokaterna särskilt, inte minst i mediernas rapportering. Brottmålsadvokater företräder klienter som misstänks för brott eller som utsatts för brott. Trots att brottmålsadvokaterna tar stor plats i medierna, utgör de en minoritet inom advokatkåren.

Indelningen mellan humanjurister och affärsjurister används mycket, men den ger förstås en delvis förenklad syn på yrket. Alla advokater möter enskilda människor – oavsett om de är oroliga föräldrar i vårdnadstvister, unga människor misstänkta för brott eller företagsledare som riskerar en stämning. Alla advokater har också ett gemensamt regelsystem att förhålla sig till, där klientens intressen står i centrum, och ett gemensamt ansvar för rättsstaten.

Vill du veta mer om hur man blir advokat? Kontakta Advokatsamfundets kansli via e-post info@advokatsamfundet.se eller på telefon 08-459 03 00 (vardagar mellan kl 9.00 och 12.00).

Dela denna sida:

Välkommen till Advokatsamfundet! Webbplatsen är tyvärr inte optimerad för Internet Explorer. Du behöver en modernare webbläsare om du ska kunna ta del av hela vårt innehåll på webbplatsen.